Ett tydligt sommartecken är utsmyckade lastbilar med hög musik och glada studenter. En betydande del av Sveriges unga klarar dock inte gymnasiet. Inte ens flera år efter det att deras jämnåriga har tagit examen. Bland landets 24-åringar saknar en dryg tiondel, närmare bestämt 14 746 personer, gymnasieexamen. I den moderna kunskapsekonomin, där avslutade gymnasiestudier närmast är ett minimikrav, utgör det ett kvitto på samhällets oförmåga att förbereda unga för framtiden. En ny studie visar att samhällsekonomin förlorar över 53 miljarder kronor på detta skolmisslyckande.
Ökade krav försvårar
Alltför många individer i Sverige faller efter och hamnar i ekonomisk och social marginalisering, till exempel i form av långvarig arbetslöshet eller missbruk. Ett gemensamt drag är att resan mot en marginaliserad situation börjar tidigt och manifesteras i form av att inte klara skolan. I tidigare generationer kunde unga som misslyckades i skolan ändå ha en god chans på arbetsmarknaden genom olika former av manuellt arbete. Nu ser arbetsmarknaden annorlunda ut, inte minst genom ökade krav på teoretisk kompetens.
En statlig offentlig utredning från 2016 (SOU 2016:77) slår fast: ”Att ha en gymnasieutbildning är mycket viktigt; det är svårt för en individ att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet utan en sådan.” Så ser det ut i den kunskapsekonomi som Sverige redan är en del av. De ungdomar som går igenom svensk skola utan att klara gymnasiet löper stor risk att falla efter.
Den omedelbara invändningen kring att se till att fler klarar skolan brukar vara att kostnaden är för hög. Vi har i vår studie i stället vänt på resonemanget och ställer frågan: hur mycket förlorar samhället på att unga inte klarar skolan? Hur stor är den samhällsekonomiska vinst som uppstår om de 14 746 ungdomarna som inte klarade skolan förra året lyckas avsluta gymnasiestudierna vid senast 24 års ålder? Beräkningarna baseras på försiktiga antaganden. Våra beräkningar begränsas till att studera det ytterligare värdeskapande som skulle genereras om ungdomarna skulle ha klarat gymnasiet.
Betydande förluster
Trots att modellen alltså bara fångar en del av samhällsförlusten, så uppgår kostnaden till en betydande summa. Skolmisslyckande bland den senaste årskullen 24-åringar förväntas leda till ett förlorat värdeskapande över arbetslivets gång på hela 53 miljarder kronor. Ungefär hälften av den förlust som uppstår drabbar individerna, i form av lägre inkomster, medan den andra hälften drabbar offentlig sektor i form av mindre skatteintäkter.
Skandias stiftelse Idéer för livet har under sina 30 år visat på värdet av förebyggande insatsers ekonomiska och mänskliga värde. Den här rapporten visar kostnaden av att unga inte klarar skolan och ska ställas mot kostnaden för investeringar i en bättre skola. Att tusentals individer i varje årskull på grund av skolmisslyckanden inte lyckas realisera sin potential medför självklart också en omfattande mänsklig kostnad, som är svår om inte omöjlig att sätta en prislapp på.
Tillåts år efter år
Politiska beslutsfattare i alla partier talar om betydelsen av att alla unga får en god skolgång. Trots det tillåts skolmisslyckanden, år efter år. Många skolor i marginaliserade områden är stökiga och har brist på studiero. De elever som läser där kämpar i motvind för att lyckas klara av studierna. Många barn med särbehov får inte det tidiga stöd som de behöver, utan tillåts falla efter. Sverige behöver väga investeringarna för att fler ska klara skolan mot kostnaden för att låta bli. Samhället har i förlängningen inte råd med den nivå av skolmisslyckanden som vi ser i dag.
Fotnot: Rapporten finns att läsa på: https://www.skandia.se/globalassets/pdf/om-skandia/hallbarhet/ideer-for-livet/samhallsforlusten-av-skolmisslyckande.pdf
Lena Hök
hållbarhetschef Skandia och verksamhetschef Skandias stiftelse Idéer för livet
Nima Sanandaji
teknologie dr och författare av rapporten ”Samhällsförlusten av skolmisslyckande”