Varför har vi i primärvården så svårt att ta hand om denna patientgrupp i tid istället för att vänta tills de utvecklat följdsjukdomar som till exempel typ 2-diabetes? skriver debattörerna.
Varför har vi i primärvården så svårt att ta hand om denna patientgrupp i tid istället för att vänta tills de utvecklat följdsjukdomar som till exempel typ 2-diabetes? skriver debattörerna. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Ducka inte för att fetma är en sjukdom

Många med oss inom primärvården har duckat för att ta upp frågor om vikt med patienten. Det kan kännas obekvämt, tiden är knapp och resurserna samt behandlingsalternativen är få. Resultatet är att vi på vårdcentraler sällan bemöter frågor och tankar om övervikt och obesitas, skriver Joel Ellbin och Marcel Aponno, specialister i allmänmedicin.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Socialstyrelsen kom 2022 med de första riktlinjerna för en strukturerad obesitasvård och det finns behandlingsalternativ som fungerar. Vi hoppas att fler inom primärvården vågar satsa på denna eftersatta patientgrupp.

När vi startade Forsåker vårdcentral i Mölndal ville vi ge ett gott, icke-dömande bemötande till patienter med obesitas (fetma) och följa riktlinjerna från Socialstyrelsen som är tydliga:

Obesitas, sjuklig övervikt, är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som kräver multidisciplinär behandling. Obehandlad leder den till försämring av livskvalitet och ökad risk för allvarliga följdsjukdomar. Inte minst ökar risken att dö i förtid.

Finns inga enkla lösningar

Det går inte att enkelt åtgärda obesitas med bantning. Mycket handlar om våra gener, fetma är till 60 procent ärftligt. Kroppen har som en vikttermostat, den vill ha en viss vikt och kroppen svarar på en viktminskning genom att gradvis och omedvetet öka aptiten och minska energiförbrukningen. Man jobbar mot evolutionen när man försöker gå ner i vikt.

ANNONS

Om en person med obesitas går ner 10% av sin kroppsvikt innebär det 80% minskad risk för typ 2-diabetes. Varför har vi i primärvården så svårt att ta hand om denna patientgrupp i tid istället för att vänta tills de utvecklat följdsjukdomar som till exempel typ 2-diabetes?

Det går att göra något situationen. Bland annat genom ett arbete i linje med Socialstyrelsens riktlinjer. Målet är viktnedgång, bibehållen vikt och ändrade vanor med sikte på en långsiktigt hållbar situation för hälsan.

Patienterna får ta kostnaden

Det finns effektiva läkemedel som i kombination med livsstilsförändringar kan hjälpa att få ner vikten. Tyvärr läggs kostnaden på patienten eftersom läkemedlen inte är subventionerade. Vi märker dock att patienterna efterfrågar dessa, trots kostnaden på drygt 2 500 kronor per månad. Många har lagt mer än så på andra metoder. De har på egen hand försökt med dieter, svältkurer, fasta, soppor, personliga tränare och appar där varje tugga registreras.

Som i all vård gäller det att utgå från patientens behov. Men eftersom det saknas 3400 allmänspecialister i primärvården finns det många områden som får stå tillbaka. Vi efterlyser tydligare prioriteringar för primärvården och en riktad satsning från regionen. Kan vi förhindra följdsjukdomar av obesitas idag kan vi skapa ökad hälsa för den enskilde och mervärde för hela samhället framöver.

ANNONS

Joel Ellbin, specialist i allmänmedicin, Forsåker Vårdcentral i Mölndal.

Marcel Aponno, specialist i allmänmedicin, Forsåker Vårdcentral i Mölndal.

ANNONS