Klimatomställningen kräver att samhället elektrifieras snabbt. Om svenska hushåll och företag ska kunna ersätta fossila kraftkällor och drivmedel med el är en grundläggande förutsättning att näten som ska bära övergången rustas för uppgiften.
Men Eon – ett av de bolag som äger lokala elnät med monopolställning – verkar ointresserade av det. I måndags avslöjade Dagens Nyheter att de hotat energiminister Anders Ygeman med att hålla inne nödvändiga investeringar i skånska nät om de inte tillåts utöka sina vinstmarginaler. Det kan inte beskrivas som annat än utpressning. "Är det rimligt att ett elnätsbolag med vinstmarginal på 51 procent i ett monopolnät agerar så? ", frågade DN:s reporter. Nej, svarade Ygeman. Ändå har Eon fått precis som de vill.
Sista utvägen
I sociala medier motiverar Ygeman beslutet med att regeringen redan gjort flera försök att skärpa lagstiftningen för att få bolagen att investera i näten på ett sätt som motsvarar hur priserna ökat, men utan resultat. Att gå med på Eons krav blev sista utvägen för att lösa effektbrister i Skåne och Stockholm. Nätbolagen kör alltså över regeringen på elkonsumenternas bekostnad.
Nog måste vara nog. Daltandet måste få ett slut. Dags för det offentliga att återta kontrollen över de lokala näten. På kort sikt bör regleringarna stramas upp rejält så att viktiga upprustningar och utbyggnader blir av omedelbart. Samtidigt är det dags att utreda hur ett långsiktigt förstatligande av näten skulle kunna genomföras på ett sätt som garanterar god kontinuitet genom processen. Förutom uteblivna investeringar har också det privata och spridda ägandet av näten skapat en osäkerhet kring vilka aktörer som har det övergripande ansvaret i en krissituation eller vid ett attentat. Det är rimligt att staten axlar den rollen.
Samtidigt är det dags att utreda hur ett långsiktigt förstatligande av näten skulle kunna genomföras på ett sätt som garanterar god kontinuitet genom processen
Elnäten kommer att bli klimatomställningens blodkärl. Industrin behöver stora mängder energi när framtidens utsläppsfria produktionsprocesser utvecklas och implementeras storskaligt. Inom transportsektorn kommer en omfattande elektrifiering att ersätta fossila drivmedel. Politiken måste garantera den kapacitet som krävs.
Stamnätet – som transporterar el till lokala nät och ägs av staten (genom Svenska kraftnät) – är också i stort behov av investeringar. Politiken har vaknat till och avsatt medel till utveckling och utbyggnad, men det skedde dessvärre när uppförsbacken redan var ett faktum. Trots att Sverige för tillfället producerar mer el än vad vi använder riskerar vi fortfarande försörjningsbrister i vissa delar av landet eftersom överföringskapaciteten i stamnätet inte är tillräcklig. Det är ett klimatsvek. Regeringen bör tidigarelägga investeringar i den mån det går, det är också bra politik för att möta coronakrisens lågkonjunktur.
Utdragna processer
En annan viktig åtgärd för att stärka elnätskapaciteten är att se till så att miljöprövningar kan genomföras snabbare vid utbyggnader. Idag är tillståndsprocesserna ofta utdragna och oförutsägbara, vilket kan leda till infekterade strider mellan klimat- och lokala miljöpolitiska intressen. Det gäller inte bara utbyggnad av näten utan även förnybar elproduktion som vindkraft.
I Katalys nysläppta rapport "Klimatkeynesianism nu" föreslås en rad reformer för att säkerställa att svensk infrastruktur kan bära klimatomställningen. Politiken måste börja agera resolut när marknaden misslyckas, vilket bevisligen är fallet när det kommer till elnätsinvesteringar. Nu ska regeringen bjuda in till en ”elnätsdialog” för att återigen försöka komma till rätta med problemen. Där bör nätbolagen få möta en betydligt strängare energiminister än tidigare. För inte kommer du väl låta dig utpressas, Anders Ygeman?
Kalle Sundin, utredare Katalys