Den pågående bokmässan handlar inte längre bara om böcker. Inte minst inom skolans värld är digitala läromedel sedan länge ett faktum. Läroboken som vi känner den är oundvikligen bara en del i en fortgående historisk utvecklingskedja.
Går vi alltså mot en utveckling där digitala läromedel ersätter mer traditionella läromedel? En del skoldebattörer har ifrågasatt förekomsten av digitala hjälpmedel i skolan och åberopat forskning som visar på fall där eleverna faktiskt lär sig mer med traditionella läromedel. Det har i sin tur lett till att en del politiker blivit skeptiska till det önskvärda i alltmer digitala läromedel. För vår del anser vi att varken läromedelsutvecklingen eller elevernas kunskapsutveckling är betjänt av en debatt som polariserar eller bromsar skolans digitalisering.
Stor potential
Digitala resurser har en potential att förbättra, effektivisera och individualisera undervisningen. Inte i all undervisning, inte i alla ämnen eller moment, men i vissa situationer. Det finns forskningsresultat som visar på de svagheter och styrkor som finns i användandet av olika digitala verktyg och säkra lärares kompetens och ansvar att bedöma när de ska användas. Det måste man förstås förhålla sig till. Bara för att ett läromedel är digitalt så betyder det inte att det är ett bra läromedel.
Det som inte går att komma ifrån är att den digitala världen är en helt självklar del av barns och ungdomars värld. Därför är den också en självklar del av undervisningen.
Det handlar alltså inte om att vara för eller emot digitala läromedel. Det handlar om att förstå att det finns bra respektive dåliga såväl som digitala och analoga läromedel. Det som inte går att komma ifrån är att den digitala världen är en helt självklar del av barns och ungdomars värld. Därför är den också en självklar del av undervisningen.
Skolan har en viktig roll
Den lärarledda utbildningen blir också viktigare i en digital värld med ett omfattande överflöd av information och desinformation. Källkritik och förmågan att tolka och värdera vad som är fakta och kunna sätta in saker i sitt sammanhang är en oerhört viktig uppgift för skolan.
Digitala texter och verktyg används dessutom överallt i dag – på arbetsplatser, i forskningsvärlden och i samhällsdebatten i stort. Skolan måste ha en roll att hjälpa eleverna hantera de utmaningar och de möjligheter som finns i en digitaliserad värld.
Lärarförbundet är en pådrivare för en modern skola och vi vill driva på än mer. Vi inser att digitaliseringen är en av de allra viktigaste frågorna för att skapa en modern skola och bygga en likvärdig och bra skola för varje elev.
Det betyder inte att det borde vara ett mål i sig att öka beståndet av digitala läromedel. I stället handlar det om att använda de digitala verktygen så att de stärker elevernas lärande. Vägen dit går genom att öka lärarnas och skolornas digitala kompetens, så att förståelsen om de digitala verktygen gör att de tas i bruk som den kunskapsförstärkare de kan vara.
Lärarnas kompetens avgörande
Lärarna behöver ha kontroll över utvecklingen och verkligen få vara experterna på användningen i undervisningen och vara beställare av de digitala verktyg som köps in. Det är inte de företag som utvecklar tekniken som ska kliva in och definiera hur skolan ska jobba.
Det avgörande är att lärare förses med tillräcklig digital kompetens för att avgöra när digitala läromedel är ett positivt bidrag i undervisningen, när man kan ha ett mixat digitalt-analogt lärande, och när det är lämpligt att lägga undan alla skärmar och använda andra metoder. Såväl kommunerna som staten har här ett stort ansvar för att säkra lärarkårens kompetensutveckling. Inte minst de kommunala budgetprocesserna sätter i dag alltför ofta krokben för utveckling och kvalitet.
Men det är dags att inse att bra digitala verktyg kan stödja lärprocesserna, medan dåliga kan stjälpa lärandet. Det är med andra ord inte ett dugg annorlunda jämfört med analoga läromedel.
Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande Lärarförbundet
Jacob Möllstam
låg- och mellanstadielärare i Jonsered
Debattörerna: