Nu skriker handeln ut sina rabatter och i andra änden möter man upp med olika hållbarhetspåståenden, för att bättra på sin image. Varje år slås nya försäljningsrekord, samtidigt som klimatkrisens effekter blir alltmer kännbara, skriver debattörerna.
Nu skriker handeln ut sina rabatter och i andra änden möter man upp med olika hållbarhetspåståenden, för att bättra på sin image. Varje år slås nya försäljningsrekord, samtidigt som klimatkrisens effekter blir alltmer kännbara, skriver debattörerna. Bild: Henrik Montgomery/TT

Det som är ”ofräscht” är inte att handla begagnat utan hetsen att köpa nytt

På fredag är det Black Friday och då börjar årets stora konsumtionshögtid, julhandeln och inledningen på veckor av köphysteri. Kan något vara mer ”ute” 2023 än den uppmaning till köphets som ligger framför oss? Fler och fler konsumenter vill handla hållbart och cirkulärt. När kommer den kommersiella handeln att inse det? skriver Cathrine Kylesten och Anette Alm Gustafsson.

ANNONS
|

Black Friday, som började som ett sätt för desperata handlare att vända röda siffror till svarta, har på senare år svällt från en dag till en vecka, till en hel månad fylld av erbjudanden som ska driva konsumtion.

I den kraftiga lågkonjunkturen framställs Black Friday som en slags välgörenhet för konsumenter – en möjlighet att handla prisvärt fast pengarna tryter. Men i stället lockar konceptet folk att köpa mer än de har planerat, saker som man inte behöver, men som ändå kostar planeten i form av råmaterial, vatten, kemikalier, energi och giftiga utsläpp.

Svart period

Black Friday, eller Black month, är verkligen en svart period - för vår planet och för alla de människor som, under fruktansvärda förhållanden, arbetar för att mätta vår hunger efter billiga varor.

ANNONS

Nu skriker handeln ut sina rabatter och i andra änden möter man upp med olika hållbarhetspåståenden, för att bättra på sin image. Varje år slås nya försäljningsrekord, samtidigt som klimatkrisens effekter blir alltmer kännbara. Våra livsuppbärande ekosystem är starkt hotade och en fjärdedel av alla nu levande arter på jorden hotas av utrotning. Lagstiftning, globala överenskommelser och klimatrapporter talar sitt tydliga språk – men ändå fortsätter företagen att producera, och vi att konsumera, nytt.

Bild: Erikshjalpen
Bild: Erikshjalpen

Vi undrar hur nyproduktion fortfarande kan vara norm fast vi i dag vet så mycket bättre? För många svenskar är det fortfarande otänkbart att köpa varor som någon annan har använt. Men frågan är då hur det kan anses mysigt att sova i en hotellsäng, men otänkbart att köpa lakan på second hand? Det finns också en ovilja mot att köpa bestick som någon annan ätit med, men det kan samtidigt upplevas hur lyxigt som helst att gå på restaurang, där servisen sannolikt har använts av många fler.

Men frågan är då hur det kan anses mysigt att sova i en hotellsäng, men otänkbart att köpa lakan på second hand?

Black Friday förknippas ofta med hemelektronik, men i alla åldersgrupper är ändå kläder det vanligaste reaköpet. Mode- och textilindustrin är den tredje största förorenaren i världen – det är bara fossilindustrin och jordbruket som släpper ut mer. Textilier står för 10 procent av det globala koldioxidavtrycket, vilket är mer än internationella flygningar och sjöfarten ihop.

ANNONS

Svenskarna handlar i snitt 15,2 kilo nyproducerade kläder och textilier per år, men bara 0,8 kilo second hand. Varför är det så? Det är ofattbart att det i mångas ögon är ”ofräscht” med second hand-kläder, men samtidigt köper man nyproducerade kläder som är fulla av giftiga kemikalier. Vi vet dessutom att om ett klädesplagg används dubbelt så lång tid, så halveras dess negativa påverkan på miljön. I Erikshjälpen Second Hands senaste Hållbarhetsrapport redovisas att vår klädförsäljning sparade närmare 1,3 ton kemikalier, 2 686 221 300 liter sötvatten och 13 572 ton koldioxid jämfört med om kläderna skulle nyproduceras.

Hållbart nyttjande

Erikshjälpen Second Hand arbetar för att fler ska upptäcka möjligheterna med återbruk. Under förra året cirkulerade totalt närmare 11,5 miljoner varor i våra butiker. Redan producerade föremål fick leva längre, kanske bli till något annat och bidra till ett mer hållbart nyttjande av jordens resurser.

Kan något vara mer ”ute” 2023 än den uppmaning till köphets som ligger framför oss? Fler och fler konsumenter vill handla hållbart och cirkulärt. När kommer den kommersiella handeln att inse det? Men framför allt, när kommer företagen att visa konsumenterna att de har ställt om sina affärsmodeller – visa att man menar allvar? Cirkulär konsumtion måste i fortsättningen vara vår vardag, vårt vanliga.

ANNONS

Cathrine Kylesten, hållbarhetschef, Erikshjälpen Second Hand

Anette Alm Gustafsson, verkställande chef, Erikshjälpen Second Hand

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS