Djurrättsalliansens material är dessvärre inget undantag och svenska djur kommer fortsätta plågas så länge vi väljer att äta animalier. Det finns ingen anledning att tro att köttbiten på vår tallrik har levt ett bättre liv än djuren i inslaget, skriver debattörerna.
Djurrättsalliansens material är dessvärre inget undantag och svenska djur kommer fortsätta plågas så länge vi väljer att äta animalier. Det finns ingen anledning att tro att köttbiten på vår tallrik har levt ett bättre liv än djuren i inslaget, skriver debattörerna. Bild: TV4/Djurrättsalliansen

Det finns inga godtagbara skäl för att fortsätta äta kött

Härom veckan kunde TV4 visa Djurrättsalliansens avslöjande inifrån svenska slakterier. De KRAV-märkta djuren far mycket illa och bilderna har berört oss alla. Så här ser det ut i Sverige och djur kommer att plågas så länge vi äter kött. Det ”etiska” köttet är en illusion, skriver bland andra Ajla Stenholtz, leg. psykolog.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Många fortsätter dock att hävda att den svenska djurskyddslagen är den starkaste i världen och att KRAV-märkta gårdar visar omsorg för sina djur. Djurrättsalliansens material är dessvärre inget undantag och svenska djur kommer fortsätta plågas så länge vi väljer att äta animalier. Det finns ingen anledning att tro att köttbiten på vår tallrik har levt ett bättre liv än djuren i inslaget. Du som läser detta kanske funderar över våra matvanor och om det är etiskt försvarbart att föda upp djur för att äta upp dem.

Värst för kycklingar

Vi anser att det är dags att ge upp illusionen om det “etiska” köttet. Det finns inget “rätt” sätt att döda någon som vill leva, särskilt när vi kan välja att låta bli. Djuren på våra tallrikar är avlade för att ge maximal profit, de packas ihop på trånga ytor och har sällan en möjlighet att utöva naturliga beteenden. När de har nått slaktvikt, det vill säga i en ålder som motsvarar våra barnaår, slaktas de. Det är inte bara grisar och kor som lider i våra djurfabriker. Värst är det för kycklingar och värphöns och för att producera mjölk blir mängden lidande och död större än det som krävs för att producera nötkött. Man kan fråga sig varför detta fortsätter och om det är nödvändigt när alternativen till animalier är så många.

ANNONS

Vi vet sedan många år tillbaka att konsumtionen av animaliska produkter är helt onödig. En helt växtbaserad kost är idag fastställd som näringsmässigt tillräcklig i alla livets skeden. Detta innebär att vi kan välja att inte längre vara en del av djurförtrycket. Lidandet och dödandet vi utsätter djur för i matindustrin sker alltså i onödan. Samtidigt vill ingen av oss utsätta djur för onödigt lidande. Hur går detta ihop?

Rättfärdiga beteendet

Inom psykologin beskrivs hur valet att äta kött och andra animalier väcker något som kallas kognitiv dissonans. Det innebär att det uppstår en obehaglig spänning mellan att välja att äta djur (handling) samtidigt som man inte önskar orsaka andra lidande i onödan (värdering). För att överbrygga gapet mellan våra värderingar och handlingar försöker vi rättfärdiga vårt beteende med olika försvar. När det gäller köttätande har vi ett val: antingen sluta äta kött eller försöka motivera varför det skulle vara moraliskt försvarbart att fortsätta. Inte sällan leder det till argument som helt eller delvis saknar en saklig grund. Våra ihärdiga försök att minska på den kognitiva dissonansen kan leda till frågor som: Var får du ditt protein ifrån? Var ska djuren ta vägen om vi slutar äta kött? De öppna landskapen då? Var inte Hitler vegan? och så vidare.

ANNONS

Medvetenhet om dessa psykologiska processer kan underlätta för oss att frigöra oss från invanda beteenden som skapar ett onödigt lidande för djuren

Ett annat psykologiskt fenomen som gör det svårt för oss att ändra våra matvanor är grupptryck. Mat är gemenskap och för oss samman. När vi inte delar våra måltider med släkt, vänner, familj och kollegor riskerar vi utanförskap. Drivkraften att undvika detta utanförskap är mycket stark och svår att stå emot. Liksom den kognitiva dissonansen försvårar grupptrycket att ta till oss information från personer som är utanför vår grupp (så kallad In-group bias). Grupptrycket kan även leda till att man uttrycker sig nedlåtande och förlöjligar medlemmarna i den andra gruppen. Detta försvårar en beteendeförändring och kan öka behovet att rättfärdiga sin animaliekonsumtion. Medvetenhet om dessa psykologiska processer kan underlätta för oss att frigöra oss från invanda beteenden som skapar ett onödigt lidande för djuren. Att se Djurrättsalliansens material skapar även ett lidande inom oss, vilket vi kan minska genom att upphöra vara en del av djurförtrycket. Vägen till att ändra våra matvanor skulle vara betydligt smidigare om det fanns en politisk medvetenhet och handlingskraft.

Möjliggör grön omställning

Vi vädjar därför till den svenska landsbygdsministern Jennie Nilsson att möjliggöra för svenska bönder att ställa om till grönare alternativ. Istället för att främja kött, mejeri och ägg-fabrikerna vill vi att våra viktiga bönder får investera i växtbaserade alternativ, vilket skulle få ett slut på djurens lidande, gynna miljön och främja folkhälsan. I avvaktan på att politikerna agerar, vädjar vi till dig som konsument och medmänniska att minska på animalierna i din kost så mycket du förmår. Vi har själva gjort resan från en blandkost till växtbaserade måltider och hoppas att den här texten kan skapa en nyfikenhet till förändring. Det finns mycket stöd och inspiration att få i sociala medier. Djuren väntar på att du ska välja ett godare alternativ. Välkommen till den gröna sidan!

ANNONS

Ajla Stenholtz, leg. psykolog

Daniel Rolke, Djurrättsalliansen

Jennie Högberg, präst i Svenska kyrkan

Christoffer Andersson-Fahlström, leg. psykolog

Hedvig Nettelblad, leg. psykolog

Christoffer Wärnbring, leg. psykolog

Martin Smedjeback, fil. kand. psykologi och föreläsare

Jon Westman, leg. psykolog

ANNONS