Övervikt och fetma ökar snabbt och oförminskat trots att vi ser det hända framför våra ögon. En avgörande bakomliggande faktor är att vi får i oss mer energi än vi förbrukar. Det är ett enkelt faktum men övervikt och fetma är komplexa tillstånd som kräver ökad kunskap, förståelse, radikala åtgärder och tydlighet från alla delar av samhället. Sådana saknas idag.
Konsekvenserna av att så många har övervikt eller fetma är många, från psykologiska och sociala till ökad risk för sjukdomar. Det är få med fetma som förblir friska, på sikt.
Het potatis
Varför är det så? Många samverkande orsaker gör det svårt att påverka viktutvecklingen i befolkningen. En central faktor som förvisso påverkas av individuella omständigheter är antalet kalorier vi får i oss. Detta enkla faktum är dock en het potatis som väcker starka reaktioner, varför inte många vågar tala om saken. Det leder i sin tur till att osanna och tveksamma råd sprids om viktminskning eller att inget alls görs.
Våra kroppar är mycket väl konstruerade för att överleva i en karg miljö. Vi är fantastiskt duktiga på att hålla vikten; lite mat och viktnedgång signalerar att vi är på väg att gå under som individer och släkte. Våra uråldriga gener säger alltid till oss att äta något; när vi ses, belönar eller tröstar oss, när vi har roligt eller tråkigt. Detta leder till viktproblem för många av oss men självklart inte alla.
En semla, exempelvis, innehåller ca 500 kcal och kräver en rask marsch på ca 1,5 timme för att förbrukas av en normalviktig person
Personer med viktproblem säger ofta att olika hinder att vara fysiskt aktiv förklarar saken. Fysisk aktivitet är superbra för hälsan men energiförbrukningen är oftast mycket mindre än vi tror. En semla, exempelvis, innehåller ca 500 kcal (kilokalorier) och kräver en rask marsch på ca 1,5 timme för att förbrukas av en normalviktig person. Elitidrottare må behöva mer än 5000 kcal men de flesta behöver mellan 1500 och 2500 kcal per dag. Det kan låta tråkigt men vi behöver vanligtvis inte så mycket mat och söt dryck. Det är svårt att förbruka många kalorier om man inte kroppsarbetar eller tränar väldigt mycket. På lång sikt kan inte fysisk aktivitet kompensera för den ökade risk för ohälsa som fetma innebär.
Behandling inte prioriterat
Mycket sägs om livsstil och om träning men inte mycket om hur kaloriinnehåll i mat och dryck är relaterat till vikten. Personer med fetma och olika sjukdomar kan prata om matvanor vid kontakter med hälso- och sjukvården, men möjligheten att få hjälp är små. Behandling av övervikt och fetma är inte prioriterat förutom med kirurgi av svår fetma, eftersom det krävs strukturerad behandling med många besök under lång tid. Det finns bara några enheter i landet som kan erbjuda detta. Kommande nationella riktlinjer kommer sannolikt att vara mycket värdefulla för behandling av fetma, men de förhindrar inte viktutvecklingen i samhället.
För den enskilde finns det en rad enkla råd att ta till för att få kontroll på vikten. En viktig faktor är att minska dina portioner, ta inte om av maten. Småäter du? Mellanmål, snacks och godis innehåller ofta 500 kcal/100 gram. Skippa dessa, ät riktiga måltider. Man ska äta grönsaker och frukt var dag. Målsättning: 2-3 frukter och 300 gram grönsaker; hälsosamt, mättar och med få kalorier. Fundera på vad som är enklast att förändra, det som kan hålla på sikt. Var konsekvent, tänk långsiktigt, och var gärna fysiskt aktiv.
Fler förpackningsstorlekar
Livsmedelsföretagen bär också ett ansvar för att vända utvecklingen och kan leda utvecklingen mot nya sunda och mindre energitäta livsmedel och maträtter för sundare kosthållning. Ekologisk och vegetarisk mat är bra, nu är det tid för kalorisnål mat. Se till att erbjuda fler förpackningsstorlekar, det ska alltid finnas en mindre storlek.
Och för politikerna gäller att vara modiga och driva den här utvecklingen framåt. Se till att Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets ”Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet” från år 2017 genomförs. Inför tydlig märkning av bra och ohälsosamma matvaror; grönt ljus på tydliga skyltar för mat med lågt kaloriinnehåll, rött ljus för energität mat.
Förmedla kunskap
Använd skatten för att påverka människors matvanor: låg moms för bra mat, högre för ohälsosam. Öka tillgängligheten till kompetens om vikt och kost inom utbildningsväsende, företagande, vård och omsorg.
Man behöver förmedla kunskap om hälsosam mat och hur man behåller en lagom vikt genom livet. Och ge vården möjlighet och prioritet att behandla vikten - innan följdsjukdomarna utvecklas.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog, docent, Regionalt Obesitascentrum i Västra Götalandsregionen, Göteborg
Björn Eliasson, överläkare, professor, Regionalt Obesitascentrum i Västra Götalandsregionen, Göteborg