Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Vi på MÄN menar att många av de argument som nu förs fram är populistiska och förenklade svar på komplexa problem som kräver långsiktiga, strategiska och genomtänkta lösningar. Istället skulle vi vilja rikta fokus på den grupp som står bakom majoriteten av alla våldsbrott - nämligen män, skriver debattören. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Destruktiva mansnormer förklaring till gängvåldet - inte etnicitet

I den pågående debatten om gängkriminalitet och dödligt våld har ett flertal förslag lagts fram där man fokuserar på förövarnas kulturella och etniska bakgrund. Men vi vet att den gemensamma nämnaren när det gäller olika former av våld är att det i nästan alla fall utövas av män. Det är där vi behöver börja för att förstå de här mekanismerna, skriver Alán Ali på organisationen MÄN.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

De senaste veckorna har inrikesnyheterna präglats av gängkriminalitet, ungdomsbrottslighet och det dödliga, väpnade våld som ständigt skördar nya offer. I debatten som uppstått har olika politiska utspel presenterats, inte sällan med rasistiska undertoner, som föreslår hårdare straff, utvisningar, begränsad invandring och ett utökat statligt våldsmonopol som lösningar på detta allvarliga samhällsproblem.

Vi på MÄN menar att många av de argument som nu förs fram är populistiska och förenklade svar på komplexa problem som kräver långsiktiga, strategiska och genomtänkta lösningar. Istället skulle vi vilja rikta fokus på den grupp som står bakom majoriteten av alla våldsbrott - nämligen män. Det faktum att det just är män och killar som dödar, torterar, misshandlar, kidnappar och organiserar sig i kriminella gäng har hamnat i skuggan i den pågående debatten, men är egentligen avgörande för att förstå vad som ligger bakom våldet.

Enormt samhällsproblem

Mäns och killars våld är idag ett enormt samhällsproblem och uttrycker sig i förutom i gängmiljöer och kriminella nätverk även i nära relationer, på gatan, i krogmiljö, vid idrottsarenor, på arbetet och i skolan. Förutom att människor blir drabbade av våldet och den skada och rädsla det sprider, kostar mäns våld även samhället mångmiljardbelopp varje år.

Forskning visar att pojkar tidigt lär sig att leva upp till förväntningar om hur man ska vara som kille, och att det finns starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer. En studie som MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågor) gjorde 2015 visar att många unga möter våld i sin vardag och att killar som är negativa till jämställdhet och har stereotypa föreställningar om könsroller, löper 4,4 gånger så stor risk att begå våldsamma handlingar.

Forskning visar att pojkar tidigt lär sig att leva upp till förväntningar om hur man ska vara som kille, och att det finns starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer.

Även den omfattande intervjustudie som de amerikanska forskarna Matthew Oransky och Celia B Fisher genomförde 2009 visar att vissa maskulinitets-normer kan leda till riskbeteenden såsom våldsamt och aggressivt beteende, brottslighet, lägre självkänsla och obehandlad psykisk ohälsa.

En ny kartläggning från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), om dödligt våld mellan åren 2007-2017, visar dessutom att när det gäller just psykisk ohälsa bland dem som begått dödligt våld i den kriminella miljön så har hela 36 procent av gärningspersonerna (samtliga män) haft kontakt med psykiatrin.

Socioekonomiska skillnader

Destruktiva manlighetsnormer finns överallt i samhället, men de existerar inte i ett vakuum. Därför är det nödvändigt med ett bredare perspektiv där även socioekonomiska skillnader, klass, rasism och utanförskap vägs in som bidragande faktorer. Precis som författaren Marcus Priftis skriver i sin debattartikel ”Social orättvisa göder hypermaskulinitet” (SvD 2016) så är social och ekonomisk utsatthet viktiga och ibland avgörande faktorer i görandet av destruktiv maskulinitet.

Män och killar som är materiellt underprivilegierade, saknar status och trygghet, och tillhör socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att försöka kompensera detta genom att överdriva maskulint kodade beteenden, till exempel våldsutövning. Kompensatorisk hypermaskulinitet är ett känt fenomen inom kriminologin och har bland annat studerats av sociologen James Messerschmidt, en av världens främsta forskare inom våld och manlighet, som i sin forskning har påvisat hur våld används av resurssvaga män för att stärka sin status och roll i hierarkin bland andra män.

Främja jämställdhet

Vi är givetvis lika oroade över utvecklingen av gängkriminalitet och dödligt våld som alla andra, och förstår vikten av akuta lösningar och behovet av att skapa ett tryggt samhälle här och nu. Men i debatten får inte det förebyggande arbetet och de normer och strukturer som ligger bakom våldet tappas bort.

Forskning visar att insatser som främjar jämställdhet och utmanar stereotypa uppfattningar om kön gör män och killar mer motiverade att ändra sitt våldsamma beteende jämfört med program utan genusförändrande ansats.

Mansnormer glorifierar våldet

Politiska beslut behöver därför gå i linje med den kunskap som redan finns kring hur man kan jobba våldspreventivt och normkritiskt kring de destruktiva manlighetsnormer som glorifierar våldet. För det är inte hårdare straff, massutvisningar, SIDA-finansierade anstalter utomlands och begränsad invandring som kommer stoppa mäns våld.

Vi på MÄN har arbetat med att stoppa mäns våld sedan 1993 och vet att våld går att förebygga. Men för att lyckas behöver vi vara många som jobbar tillsammans, och där behöver beslutsfattare, polis, skola, rättsväsendet och civilsamhället samarbeta. Låt oss kraftsamla för att stoppa våldet, innan det inträffar.

Alán Ali, ordförande för organisationen MÄN