Vi är främst kritiska mot att det inte framgår hur man i Sverige avser att agera för att få smittan att förlöpa lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det. Svaret borde vara att snarast implementera samma typ av stringenta karantänsåtgärder som flertalet regeringar nu gjort i vår omvärld, skriver debattörerna.
Vi är främst kritiska mot att det inte framgår hur man i Sverige avser att agera för att få smittan att förlöpa lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det. Svaret borde vara att snarast implementera samma typ av stringenta karantänsåtgärder som flertalet regeringar nu gjort i vår omvärld, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Den svenska strategin att låta Coronaviruset spridas är cynisk

I helgen har strategin att försöka uppnå flockimmunitet hos svenskarna för att minska skadeverkningarna av Coronaviruset debatterats. Om detta är Folkhälsomyndighetens ambition så är det oerhört cyniskt, skriver bland andra Anders Vahlne, professor emeritus klinisk virologi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den tidigare statsepidemiologen Annika Linde berättade i helgen att hon ansåg att Folkhälsomyndigheten vilja är att den svenska befolkningen ska få Coronaviruset på ett kontrollerat långsamt, för att uppnå folkimmunitet. Den nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell menade att detta inte är Folkhälsomyndighetens strategi men att "grunden i vår strategi är att försöka få smittan att gå så långsamt som möjligt". Det är därför man inte vill sätta Sverige i karantän. En liknande hållning har man haft i Storbritannien vilket fick över 600 beteendevetare att gå ut i en text i The Guardian och såga den brittiska strategin. De förespråkade omfattande social isolering. Detta är något som vi håller med om.

ANNONS

Stringenta karantärsåtgärder

Vi är främst kritiska mot att det inte framgår hur man i Sverige avser att agera för att få SARS-CoV-2 (COVID-19) smittan att förlöpa lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det. Svaret borde vara att snarast implementera samma typ av stringenta karantänsåtgärder som flertalet regeringar nu gjort i vår omvärld.

Syftet att ”skydda riskgrupper” verkar också ha kommit bort i sammanhanget. Hur åstadkommer man immunitet när virus nu sprids okontrollerat och drabbar de mest sårbara människorna i befolkningen? Frågan är hur detta ska kunna ske utan att smittan sprids till riskgrupperna där dödligheten är hög. Är de äldre och svaga en förlorad generation?

Hur åstadkommer man immunitet när virus nu sprids okontrollerat och drabbar de mest sårbara människorna i befolkningen?

Den strategi som Linde och Tegnell framför har också mötts av mycket kritik från World Economic Forum och i Engelsk press (Rossman 2020, Gosh 2020). Det finns flera mycket uppenbara invändningar till statsepidemiologernas resonemang.

- Vi vet inte om nästa våg eller epidemi av coronavirus har samma förlopp som nuvarande virus. Jämför med utbrotten av influensa, som borde vara väl kända.

- Vi vet ej heller om reinfektioner sker med coronavirus, och om tidigare immunsvar förvärrar sjukdomsförloppet om detta sker med ett muterat SARS-CoV-2 virus i analogi med denguefeber.

Kraftfull isoleraring fungerar

- Vi vet inte om och hur väl immunitet kan uppstå mot SARS-CoV-2. Nedgången av fall i Kina tillskrivs de mycket kraftfulla karantänsåtgärder som infördes. Samma sak med SARS-epidemin 2003, som kunde begränsas effektivt. All erfarenhet hittills visar att kraftfull isolering fungerar. Det är bara att jämföra erfarenheterna från olika länder; de där COVID-19 spridits okontrollerat, och de där man begränsat okontrollerad spridning genom karantän och effektiv smittspårning.

ANNONS

- Erfarenheterna från SARS epidemin 2003 talar för att man i efterförloppet till en coronavirus-epidemi ser en kvarvarande lungpåverkan hos de unga patienter som haft den akuta sjukdomen. Denna potentiella negativa effekt har uppenbarligen statsepidemiologerna förbisett.

- Från ett medicinskt och humanitärt perspektiv måste vi i stället hindra att stora delar av befolkningen smittas, och vi måste nu framför allt skydda de svagaste grupperna i samhället. Nu har man till slut ändrat sig om att försöka isolera människor över 70 år, vilket är bra. Men de övriga riskgrupperna då? Varför får inte de samma rekommendation om att stanna hemma.

Stäng ner delar av landet

I pressen har det på många ställen uttryckts förhoppningar om snabb vaccinframställning. Men detta är orealistiskt, eftersom utveckling och marknadsintroduktion ett verksamt vaccin kommer realistiskt att dröja minst ett till två år.

Det som behövs nu är kraftfulla karantänsåtgärder i form av social distansering, vilket innebär att vi måste stänga ner delar landet. och andra verktyg för att begränsa smittspridningen. Till exempel kan man placera ut handspritsautomater i tunnelbana, spårvagnar och bussar.

Att inte skydda våra mest utsatta grupper är inhumant. Alla demokratiska länder i Europa och även USA och Kanada följer nu denna strategi för att begränsa utbredningen av COVID-19 så effektivt som möjligt.

ANNONS

Anders Vahlne, professor klinisk virologi

Thomas Hedner, professor klinisk farmakologi

Olle Isaksson, professor internmedicin

Mats Jontell, professor oral Medicin

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS