Innan coronapandemin slog till sparade vi pengar samtidigt som vi investerade i välfärden. Det gjorde att vi kunde gå in i krisen med 100 000 fler anställda i välfärden jämfört med 2014 och den lägsta statsskulden sedan 1977. När det krävdes kunde vi snabbt vidta historiskt stora krisåtgärder för att rädda liv, jobb och välfärd.
Nu ser vi att åtgärderna har gjort skillnad. Tack vare stödet för korttidsarbete har hundratusentals löntagare kunnat gå ned i arbetstid och undvika risken att bli av med jobbet. Förstärkningen av a-kassan har varit viktigt för att de som tillfälligt blev av med jobbet kunde fortsätta betala hyran eller bolån och köpa vinterkläder till barnen. De stora välfärdstillskotten har gjort att personal inte behövt sägas upp utan kommuner och regioner har haft möjlighet att anställa fler medarbetare inom sjukvård, skola och äldreomsorg.
Det här är stora skillnader från hur den moderatledda regeringen hanterade finanskrisen 2008-2009. Utan ett stöd för korttidsarbete försvann tiotusentals industrijobb helt i onödan. Moderaterna kompenserade inte kommunsektorn för fallet i skatteintäkter. Antalet anställda i välfärden minskade. Försämringar och nedskärningar i a-kassan åren innan krisen gjorde att nästan en halv miljon medlemmar hade lämnat a-kassan. Vanligt folk fick betala när krisen slog till.
Nu har vi ett helt annat läge än då. Svensk ekonomi står stark. Vi har en sjunkande arbetslöshet, historiskt låga varsel och konkurser och bland de högsta sysselsättningsgraderna i EU.
Hög långtidsarbetslöshet
Det betyder inte att vi är nöjda. Långtidsarbetslösheten är fortfarande för hög. Gapet i sysselsättningen mellan inrikes- och utrikesfödda är för stort. Det är särskilt problematiskt att arbetslösheten är så hög bland utrikesfödda kvinnor.
Under finanskrisen fastnade 85 000 människor i långtidsarbetslöshet. Nu ska vi inte göra om gamla misstag, nu ska vi fortsätta med en arbetsmarknadspolitik som bryter utanförskapet och får fler i arbete.
I år sjösätter regeringen etableringsjobben. En viktig reform som syftar till att fler arbetsgivare ska ha råd och våga anställa den som varit långtidsarbetslös. För att bryta utanförskapet hos utrikesfödda kvinnor behöver övergången till utbildning och jobb snabbas på. Arbetsförmedlingen ska jobba för att antalet kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildningar ska öka. Den som får stöd ska också mötas av en tydlig förväntan. Att lära sig svenska ska vara ett krav för att kunna få ekonomiskt bistånd. Vi vill också införa ett tydligare aktivitetskrav på ett visst antal timmar per vecka för den som får försörjningsstöd.
Att lära sig svenska ska vara ett krav för att kunna få ekonomiskt bistånd
Det behöver även bli lättare för den som redan är i arbete att kunna ställa om och utbilda sig. Under våren genomför regeringen den största frihets- och trygghetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. De som har tidigare yrkeserfarenhet kommer kunna studera i upp till ett år, med stöd som för de allra flesta kommer motsvara minst 80 procent av lönen, för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det här kommer spela stor roll för den som vill och behöver lära sig nya kunskaper för att kunna ställa om till framtidens jobb. Sverige ska fortsätta vara ledande i den tekniska utvecklingen och i klimatomställningen.
Alla som kan jobba ska också jobba. Låt oss använda styrkan i svensk ekonomi för att knäcka utanförskapet och se till att fler kommer i arbete.
Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister (S)
Mikael Damberg, finansminister (S)