Samhället och ekonomin delas ofta in i offentlig och privat verksamhet. Men det finns en tredje sektor som spelar en avgörande roll för Sveriges och EU:s hållbara framtid; den sociala ekonomin.
Med den sociala ekonomin, eller idéburen sektor som den också kallas, menar vi företag, kooperativ, stiftelser och andra verksamheter som primärt har sociala och/eller miljömässiga ändamål, bygger på demokratiska organisationsformer och värnar sina anställda, konsumenter och producenter.
Deras gemensamma nämnare är att de sätter allmännyttan eller medlemsnyttan före ekonomisk vinstmaximering. Genom att återinvestera vinsten i verksamheten skapar de jobb med goda arbetsvillkor, högt konsumentskydd och social sammanhållning regionalt och lokalt. Helt enkelt en sektor som involverar människor, något som är en bristvara i dagens samhälle.
Marginell i Sverige
Över 13,6 miljoner människor i EU har ett arbete att gå till tack vare denna sektor. Men i Sverige är de idéburna verksamheterna tyvärr av marginell betydelse i den totala ekonomin. Svenska kooperativ sysselsätter mindre än två procent av den totala arbetsmarknaden, jämfört med nästan sju procent i Tyskland och över tio procent i Italien.
Förklaringen är att varken den politiska vänstern eller högern eller arbetsmarknadens parter såg potentialen hos de idéburna verksamheterna under 80- och 90-talets strukturomvandlingar och ombildningar av bolag till aktiebolag, den dominerande företagsformen i dag, även inom välfärden.
Historiskt sett har kooperativ och andra idéburna verksamheter bidragit till innovation genom att erbjuda arbetsintegrerade och välfärdstjänster. De har dessutom drivit på välfärdssamhällets utveckling, hand i hand med arbetarrörelsen.
Stor potential
I dag har den idéburna sektorn stor potential genom att samverka med arbetsmarknadens parter och den offentliga sektorn för att uppnå mål om hållbar utveckling, rättvisa villkor och en inkluderande tillväxt.
I Europa pågår just nu en aktiv rörelse för att stärka denna sektor som företagsform. I december 2015 enades EU:s 28 medlemsstater om att åtgärder för att främja den sociala ekonomin är en viktig faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa. Bland annat klarade den sociala ekonomin den finansiella krisen 2008 mycket bättre än andra sektorer.
Under det sociala toppmötet i Göteborg ska sociala pelaren tillkännages offentligt av statscheferna i rådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet. Men tyvärr finns inget i dokumentet som erkänner den sociala ekonomins betydelse för medborgarnas rättigheter och för samhällsbygget.
Om vi menar allvar med att forma EU:s framtid genom en starkare social dimension, då måste vi prioritera rätt i nuet. Att lyfta den sociala ekonomins roll i diskussionen om EU:s framtid är inte att förbise vikten av arbetsmarknadens parter eller fackföreningarnas viktiga bidrag för rättvisa arbetsvillkor. Tvärtom, handlar det om att göra både och, samtidigt.
Investeringar i idéburen sektor går hand i hand med att värna löntagarnas intressen, näringslivet och bidrar till större demokratiskt inflytande. I längden är alla progressiva krafter ömsesidigt beroende av varandra. Det är så vi utvecklar den svenska modellen.
Jens Nilsson (S)
Europarlamentariker som leder parlamentets tvärpolitiska grupp för social ekonomi