En av mina kollegor berättade en anekdot för mig härom året. Den handlade om en ukrainska som under företagarnas dag gick runt och presenterade sig själv för att få chansen till ett jobb. En av företagarna som hon talade med sa: ”Du har stor chans att få jobb hos oss, men bara om du studerar lite mer SFI först.” Problemet var bara att denna kvinna redan talade svenska på en nivå som är högre än den högsta SFI-nivån.
Det finns ett grundläggande problem med folks och politikers förståelse av SFI, Svenska för invandrare, och det är att en elev efter avslutad SFI inte har lärt sig svenska på en tillräckligt hög nivå för att ens vara nära att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Vissa yrken där svenskan inte är viktig kan komma i fråga, men den stora majoriteten av arbeten i Sverige förblir ouppnåeliga för en person som endast har avslutat alla kurser på SFI. Denna insikt har många driftiga invandrare, och därför söker sig dessa vidare efter SFI för att få upp svenskan till en högre nivå. Vissa fortsätter till exempel med studier i svenska som andraspråk på Komvux medan andra kommer till oss på Folkuniversitetet, där de kan studera intensivkurser i ämnet Svenska som främmande språk.
Långt ifrån tillräcklig
Jag har arbetat som lärare i svenska som främmande språk i tio år och har under den tiden haft elever från jordens alla hörn. På Folkuniversitetet i Stockholm har vi nio nivåer (A1, A2, B1, B1+, B2-, B2, B2+, C1- och C1), där nivå A1 är för individer som är nybörjare och nivå C1 för dem som pratar och förstår svenska på en mycket hög nivå. Mina kollegor och jag har genom åren haft hundratals elever som kommer till oss efter avklarad SFI, personer som alltså har klarat av SFI:s högsta nivå, men den nivån motsvarar inte en hög nivå hos oss utan snarare nivå A2. En person som befinner sig på denna nivå har en färdighet som kan beskrivas som att man är i början av sin språkutveckling och därmed kan föra enkla konversationer om ett fåtal ämnen, förstå enkla samtal och skriva mycket enkla texter. Det vill säga en nivå som är långt ifrån tillräcklig för att kunna få nästan alla typer av jobb i dagens Sverige.
Det är först när en elev har avancerat till ungefär nivå B2 som vederbörande vad gäller svenskan börjar bli intressant för stora delar av arbetsmarknaden. Vissa yrken, som exempelvis läkare, kräver att man har klarat ett språktest som motsvarar nivå C1, men en hög nivå i svenska är inte central enbart för högkvalificerade jobb. En lokalvårdare måste kunna läsa och ta instruktioner kring olika renhållningsprodukter och rutiner, en servitris måste kunna kommunicera med kunder om både produkter och tjänster, och hemtjänstpersonal måste kunna kommunicera med äldre människor som ofta har nedsatt hörsel.
Men den stora majoriteten kan säkerligen, med rätt drivkrafter, lära sig bra svenska i stället för ”begriplig”
Så vad borde vi som samhälle göra med SFI för att öka chansen för invandrare att få jobb och därmed kunna integreras? Detta är en svår fråga som olika regeringar har tittat på, men enligt mig borde dagens SFI bland annat få fler nivåer som kan tentas av och rättas likt nationella prov. En avklarad SFI skulle då kunna innebära motsvarande nivå B2, i stället för som i dag där de flesta efter genomgången SFI som sagt har ungefär nivå A2.
Varför skaparna av SFI en gång i tiden valde att lägga ambitionsnivån så lågt som A2 är höljt i dunkel, men jag misstänker att de låga förväntningarnas rasism hade ett finger med i spelet. Självklart finns det en grupp invandrare som, på grund av analfabetism eller andra svårigheter, i princip aldrig kan lära sig svenska upp till nivå B2. Men den stora majoriteten kan säkerligen, med rätt drivkrafter, lära sig bra svenska i stället för ”begriplig”.
Alla dörrar öppnas
Ulf Kristersson brukar säga att ”en perfekt svenska är överskattad men en begriplig svenska är underskattad”. Det är precis tvärtom. En ”perfekt” svenska eller en bra sådan innebär i princip att alla Svea rikes dörrar, i form av utbildning eller jobb, öppnas. Samtidigt leder en enbart ”begriplig” svenska ofta till att man inte får jobb och kan bli självförsörjande. En av de viktigaste sakerna vi kan göra för att förbättra integrationen torde därför vara att uppvärdera och satsa på det svenska språket.
Denna resa borde börja med en stor reform av SFI.
Johannes Vivers, författare och lärare i svenska som främmande språk