Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I civilsamhället finns en stor variation av organisationer som fyller många viktiga funktioner för sina medlemmar. Det kan handla om aktiviteter, delaktighet och om röstbärande funktioner för dem som inte har möjlighet att göra sina röster hörda, skriver debattörerna. Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT

Demokratiskt bakslag att minska föreningsbidrag

I budgeten för 2019 minskades stadens pott för föreningsbidrag. Detta resulterade i att befintliga organisationer fick minska sina verksamheter med både personal och aktiviteter. Vi ser med oro hur detta arbete inte värderas som en del av stadens förebyggande insatser, skriver bland andra Heikki Tikkanen, institutionen för socialt arbete GU.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Göteborgs stads vision är att Göteborg ska vara en stad där invånarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara. Målen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg.

I civilsamhället finns en stor variation av organisationer som fyller många viktiga funktioner för sina medlemmar. Det kan handla om aktiviteter, delaktighet och om röstbärande funktioner för dem som inte har möjlighet att göra sina röster hörda. De är också ofta brobyggare mellan staden och dess invånare.

De arbetar för och företräder ofta de grupper som har störst behov av insatser och stöd från stadens verksamheter. Deras kunskap och erfarenheter tillför viktiga perspektiv i stadens arbete. I stadens olika program och planer framhålls också vikten av samverkan med civilsamhället.

I budgeten för 2019 minskades stadens pott för föreningsbidrag. Detta resulterade i att inga utvecklingsmedel delades ut och att befintliga organisationer fick minska sina verksamheter med både personal och aktiviteter.

För personer som inte är vana vid att organisera sig kan föreningslivet vara ett sätt att lära sig delta i den demokratiska processen

För personer som inte är vana vid att organisera sig kan föreningslivet vara ett sätt att lära sig delta i den demokratiska processen. Det kan också förebygga psykisk ohälsa och kriminalitet. Vi ser med oro hur detta arbete inte värderas som en del av stadens förebyggande insatser.

Vill se samverkan på riktigt

Civilsamhället bygger på frivilliga krafter med bidrag från stat och/eller kommun. Utan dessa bidrag är det mycket svårt för föreningarna att ha någon verksamhet att engagera sig i alls.

Utan dessa bidrag är det mycket svårt för föreningarna att ha någon verksamhet att engagera sig i alls

Förändringen av stödet till civilsamhället, i kombination med de förändringar som sker med stadens förvaltningar, innebär en ökad risk för minskad tillit till staden som tillhandahållare av välfärdstjänster men också till föreningarna som skall företräda grupperna som drabbas.

Grupperna som våra föreningar företräder har sällan möjlighet att själva utöva sina demokratiska rättigheter och omorganisationen av staden kommer i allra högsta grad att påverka dem. Vi uppmanar därför stadens förtroendevalda politiker att våga samverka med stadens invånare på riktigt, inte bara för syns skull.

Heikki Tikkanen, institutionen för socialt arbete GU

Charlotte Melander, institutionen för socialt arbete GU

Annika Lindström, Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Lena Mellbratt-Stenman, Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg

Nina Trollvige, Trajosko Drom

Christer Hallberg, Fontänhuset Göteborg

Emma Simonsson Vento, Stiftelsen Gyllenkroken

Andeas Hernbo, RFSL Göteborg

Stig Andersson, Göteborgskretsen av Svenska Röda Korset