Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Demonstranterna ockuperar fortfarande Tahrirtorget och det nya och hoppingivande är att det irakiska folket alltmer anslutit sig till ungdomsrevolten och antalet deltagare ökar för varje dag, skriver Jamila Hussein. Bild: Nabil al-Jurani/AP/TT, Privat

Demokratiska protester i Irak behöver internationellt stöd

Ungdomsprotesterna i Irak har snabbt spridit sig och samlat ett brett folkligt stöd. Regeringen har dock gått till motattack. Hundratals har dödats och tusentals skadats. Nu behövs obetingat stöd från utlandet för de demokratiska krafterna i Irak, skriver sociologen Jamila Hussein.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den spontana proteströrelse som nyligen uppkommit hos ungdomarna i Irak, började den första oktober i år med hashtagen Jag går ut för att tillvarata mina rättigheter. Kring detta motto samlades ungdomar och universitetsstudenter för att genom fredlig demonstration protestera mot landets utbredda korruption samt arbetslösheten och bristen på samhällsservice.

Protesterna spred sig snabbt och samlade flera tusen deltagare i Baghdad och andra städer i södra Irak. Regimen gick emellertid snabbt till motattack och redan första dagen dödades cirka 150 demonstranter och över 3 000 skadades. Protesterna fortsatte dock trots regimens övervåld.

Skärpta krav på regeringen

Demonstranterna bestämde sig den 25 oktober för att samlas vid Tahrirtorget i centrala Baghdad, där man kom överens om att ytterligare skärpa kraven på regeringen. Nu gällde kraven inte bara att minska arbetslösheten och korruptionen utan även att förändra hela det politiska systemet, och införa ett starkt sekulärt presidentstyre utan något som helst inflytande från religiösa extremister. På så sätt vill man ena folket i det svårt splittrade landet och få slut på alla religiösa småpåvars maktstrider. I stället vill man skapa ett system som ökar välståndet för de vanliga medborgarna och som dessutom återskapar lugn och trygghet för alla medborgare.

Nu gällde kraven inte bara att minska arbetslösheten och korruptionen utan även att förändra hela det politiska systemet

Några av demonstranterna arbetar just nu intensivt med att sätta ihop en ny sekulär författning enligt ovanstående modell. Samtidigt har man gett ut en tidning och startat en radiokanal för att föra ut sitt budskap.

Hela tiden får demonstranterna all hjälp de behöver av folket både i Baghdad och övriga Irak, till exempel genom mat, dryck, kläder, madrasser, filtar, mediciner, gasmasker et cetera. Även läkare och sjukvårdare ställer upp frivilligt och tar hand om dem som drabbats av skador. När sjukhusvård krävs transporteras de skadade till sjukhus och andra vårdinrättningar av demonstranter som lojalt ställer upp med sina egna trehjuliga motorcyklar som transportmedel.

I alla dessa nämnda aktiviteter arbetar unga män och kvinnor tillsammans som jämlikar. Alla är lika värdefulla. Det här är alltså en spontan ungdomlig revolt mot en inskränkt religiös övermakt som traditionellt alltid begränsat kvinnans rörelsefrihet genom tvånget att bära slöja samt genom hedersvåld och tvångsäktenskap.

Det här är alltså en spontan ungdomlig revolt mot en inskränkt religiös övermakt som traditionellt alltid begränsat kvinnans rörelsefrihet

Den här ungdomsrevolten går naturligtvis helt emot grannlandet Irans ambition att sprida sin shiamuslimska religion till Irak och där skapa en religiös diktatorisk teokrati. Det som skiljer den här revolten från ”den arabiska våren” år 2011 är att protesterna nu också inbegriper att avpolitisera all religion utifrån mottot ”I religionens namn blir vi rånade”.

Brett folkligt stöd

Demonstranterna ockuperar fortfarande Tahrirtorget och det nya och hoppingivande är att det irakiska folket alltmer anslutit sig till ungdomsrevolten och antalet deltagare ökar för varje dag. Även olika fackförbund för lärare, advokater och arbetare et cetera har ställt sig bakom revolten. Dessutom har generalstrejk proklamerats och alla industrier, skolor och affärer är stängda.

Demonstranternas beslutsamhet att fortsätta sin kamp är dock om möjligt ännu starkare nu än i början av protesterna

Regeringen har svarat med att stänga både internet och flera olika TV- kanaler för att mörklägga omfattningen av revolten. Man har också börjat kidnappa anhängare till revolten och antalet döda demonstranter har ökat till cirka 300 med mer än 9 000 skadade. Dessa höga siffror har chockat FN. Demonstranternas beslutsamhet att fortsätta sin kamp är dock om möjligt ännu starkare nu än i början av protesterna.

Demokratiska krafter behöver stöttning

Ett problem för denna rörelse är att rörelsen inte har mötts av stöd och hjälp från något annat land eller politiskt block. USA och väst har till exempel inget som helst intresse av att ge någon form av hjälp och inte heller något av de islamiska staterna i Mellanöstern. Det är bara att hoppas på att alla goda intentioner och krafter som igångsatt och vidmakthållit protesterna inte så småningom kommer att ebba ut av sig självt.

Sverige, som i alla andra sammanhang alltid brukar ställa upp för länder och rörelser som kämpar för demokrati och jämlikhet borde nu ta sitt ansvar

Sverige, som i alla andra sammanhang alltid brukar ställa upp för länder och rörelser som kämpar för demokrati och jämlikhet borde nu ta sitt ansvar och ge obetingat stöd för de demokratiska krafterna i Irak. Detta inte minst på grund av att det stora flertalet av alla irakier i Sverige (år 2018 cirka 200 000) solidariskt ställt sig på demonstranternas sida i deras kamp för ett enat och demokratiskt Irak.

Jamila Hussein, sociolog