De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, som har syftet att beskriva matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt, uppdaterades nyligen för första gången på elva år. Där får vi bland annat lära oss att vi inte ska äta mer än 300 gram rött kött per vecka, äta mer bönor och helt undvika att dricka alkohol om vi vill uppnå och behålla en god hälsa. För alla oss som njuter av alkohol i små och måttliga mängder utan problem känns det här både långsökt och världsfrånvarande. Och frågan är om de här råden faktiskt inte gör mer skada än nytta?
I arbetet med att ta fram de nya nordiska kostrekommendationerna har mer än 400 forskare deltagit. Budskapet vad gäller alkohol är mycket tydligt. Man ska inte dricka alls. Nu undrar jag, hur det kunde bli så här tokigt?
Jag har faktiskt aldrig träffat en verklig människa som dricker öl för att få en bättre hälsa.
För mig som har jobbat med att förebygga alkoholproblem bland vuxna under de senaste tjugo åren känns de nya alkoholrekommendationerna mycket märkliga av flera skäl. Här kommer de tre viktigaste:
1. Alkohol är inte mat
NNR handlar alltså om vilken mat vi ska äta för att må bra. Men alkohol är inte mat och inte heller en viktig näringskälla (som NNR själva skriver). Jag har faktiskt aldrig träffat en verklig människa som dricker öl för att få en bättre hälsa. I Sverige dricker vi för att sätta guldkant på tillvaron, ha kul och för att festen blir roligare. Att använda samma resonemang för alkohol och mat på ett trovärdigt sätt fungerar därför dåligt.
2. Rekommendationerna är väldigt otydliga
Om man, trots allt, vill dricka alkohol så rekommenderar NNR att mängden ska vara mycket låg. Hur mycket är det? Den här typen av otydliga råd gynnar faktiskt de som redan dricker för mycket för att de får själva bestämma hur mycket ”lite” är. Det vet jag med säkerhet eftersom jag träffat tusentals riskkonsumenter genom åren som alla tyckt att de druckit lite, lagom eller måttligt. Här behövs en större tydlighet.
3. Människor kan själva ta ställning till risker
Rekommendationen att inte dricka alls i NNR bygger på det faktum att man inte kan fastställa en säker gräns för riskfri alkoholkonsumtion. Det här känns ungefär lika logiskt som att helt avråda från bilkörning eftersom det inte finns någon säker gräns i trafiken. Men det skulle vi aldrig göra. I stället litar vi på att människor kan bedöma risker när de kör bil på ett någorlunda korrekt sätt och med hjälp av körkortsutbildning. Jag vet, av erfarenhet, att samma approach fungerar alldeles utmärkt även när det gäller alkohol. Här behöver NNR tänka om för att bli trovärdiga och inte uppfattas som moraliserande.
Gör om gör rätt
Tittar man sig runt om i omvärlden så sveper det fram en mer restriktiv inställning till alkohol. Jag välkomnar den eftersom alkohol är ett av våra största folkhälsoproblem och ny forskning har visat att vi tidigare underskattat alkoholen som en riskfaktor vid många olika sjukdomstillstånd. Men det handlar alltid om mängden.
Det verkar finnas en samsyn bland svenska alkoholexperter om att max 4 standardglas per dag och max 10 standardglas per vecka innebär lågrisk för de allra flesta.
Flera länder i vår omvärld har också redan sänkt sina riktlinjer för lågriskbruk och tydligt kommunicerat en gränsnivå, i antal glas, för en mängd som kan anses vara låg risk. Det verkar finnas en samsyn bland svenska alkoholexperter om att max 4 standardglas per dag och max 10 standardglas per vecka innebär lågrisk för de allra flesta människor.
Jag tycker att dessa siffror är tydliga, lätta att förstå och kommunicera. Håller man sig konsekvent till dessa riktlinjer är dessutom risken för problem låg för de allra flesta människor.
Nu hoppas jag att NNR tänker om vad gäller alkohol och skapar mer verklighetsförankrade råd. För utan trovärdighet så faller alla rekommendationer platt till marken och chansen att hjälpa människor att minska risken för alkoholrelaterade problem försvinner.
Anna Sjöström, oberoende alkoholexpert och författare