Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Allmänheten håller just nu på att bli inpräntade av media och myndigheter att assistans = fusk. Men så är det inte. Majoriteten som har assistans, har ett behov av just assistans, glöm inte det. Att ha personlig assistans gör att min son kan leva som andra, röra sig som andra, stimuleras som andra, skriver debattören. På bilden: Sonen Lucas och hans assistent Lisa. Bild: Privat
Allmänheten håller just nu på att bli inpräntade av media och myndigheter att assistans = fusk. Men så är det inte. Majoriteten som har assistans, har ett behov av just assistans, glöm inte det. Att ha personlig assistans gör att min son kan leva som andra, röra sig som andra, stimuleras som andra, skriver debattören. På bilden: Sonen Lucas och hans assistent Lisa. Bild: Privat

De allra flesta med assistans fuskar inte

Fusk, fusk, fusk och åter fusk. De orden klingar i mina öron just nu. Så fort man pratar om personlig assistans så pratas det om fusk. Jag blir ledsen, arg, besviken och rädd. Min son har personlig assistans. Hans liv är faktiskt bra, mycket tack vare assistansen. Men man vågar knappt säga att min son har assistans numera, skriver Johan Klinthammar, vice ordförande RBU.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Allmänheten håller just nu på att bli inpräntade av media och myndigheter att assistans = fusk. Men så är det inte. Majoriteten som har assistans, har ett behov av just assistans, glöm inte det. Att ha personlig assistans gör att min son kan leva som andra, röra sig som andra, stimuleras som andra.

RBU får ofta samtal och mejl från föräldrar som mår dåligt över situationen idag. Vi kämpar med näbbar och klor för att förändra synen på just personlig assistans. Men det är både motvind och uppförsbacke just nu.

Lyft inte det smutsiga

Hur ska vi göra, hur ska vi lyfta denna fantastiska rättighetslag? Allmänheten, myndigheter och media måste lyfta ögonen och se den möjligheten assistansen ger till de behövande istället för att bara lyfta det smutsiga.

Det är många i vårt land som får ett fantastiskt liv tack vare assistansen. Vill politiker och myndigheter ta bort den möjligheten till liv? Det känns så. Vill du som läser inte att alla ska ha rätten till ett fungerande liv? Jag tror att du vill det. I morgon kan det vara just du som behöver personlig assistans.

Så nästa gång du läser om fusk, tänk då att denna rättighetslag är fantastisk och ska bevaras och utvecklas, men givetvis ska de som utnyttjar denna rättighet sättas dit. Att vara en anhörig till ett funktionshindrat barn eller ungdom med assistansbehov i Sverige idag innebär följande:

Till att börja med måste du jaga en massa intyg som bevisar vad ditt barn kan eller inte kan. Du har en försäkringskassa som ofta nekar och åter nekar. Du måste vara beredd på att överklaga till olika instanser, en process som tar flera år ibland. Förlorar du står du där och måste förlita dig på din kommun. Och då måste du ha tur att bo i rätt kommun. För även kommuner tycker om att neka. Och då måste du även där vara beredd att överklaga till olika instanser.

Så nästa gång du läser om fusk, tänk då att denna rättighetslag är fantastisk och ska bevaras och utvecklas men sätt dit de som utnyttjar denna rättighet.

Utöver all denna oro för framtiden så har du ett barn att ta hand om. Ett barn som ofta kräver enormt mycket från dig som förälder, kanske det också finns syskon. Just det, förmodligen har du ett jobb också. Och ofta har du en relation som kräver sitt.

Vänner? Jo de finns där men de förstår sällan vilken uppoffring du gör. Många vänner försvinner.

Hur ska man räcka till?

Fusket som finns måste stoppas. Tro mig, vi i denna värld vill inget annat. Men glöm inte varför personlig assistans finns. Personlig assistans är en insats som ska bevaras och utvecklas.

Jag som pappa till Lucas och vice förbundsordförande i RBU kommer att fortsätta kämpa för allas våra barn och ungdomars rätt till ett fantastiskt liv. Det är de så värda.

Johan Klinthammar, vice ordförande RBU - Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar