Regionerna ansvarar för att uppfylla målen, hålla budgeten och avtala med sjukhus, privata vårdgivare och primärvårdsläkare, skriver debattören.
Regionerna ansvarar för att uppfylla målen, hålla budgeten och avtala med sjukhus, privata vårdgivare och primärvårdsläkare, skriver debattören. Bild: Daniel Stiller

Danmark visar oss vägen till kortare vårdköer

Vårdköerna i Sverige var redan långa innan pandemin slog till. Det finns bara en väg framåt för att vända på utvecklingen. Lösningen är att följa den danska vårdmodellen, skriver Karin Båtelson, Sjukhusläkarna.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

I dag är det ”normala” att mellan 100 000 och 120 000 patienter står i kö, detta enligt siffror från Svenskt Perioperativt Register (SPOR). Hälften av landets patienter har i dag väntat över 90 dagar, enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) väntetidsdatabas. För många är väntetiderna betydligt längre än vad som redovisas.

Tidningen Sjukhusläkaren har många gånger påvisat faktiska väntetider och dess effekter för patienter. Pandemin får inte bli en täckmantel för att dölja regionernas historiska oförmåga att hantera sjukvården. Vi vill se statlig styrning för en jämlik vård med krav på resultat.

Inga stora vårdköer i Danmark trots pandemin

SKR, regionernas medlemsorganisation, och regionföreträdare hotar om gigantisk administration om staten skulle styra vården och att allt blir sämre om besluten tas för ”långt från” medborgarna. Men Danmark visar på motsatsen! Där finns trots pandemin inga gigantiska vårdköer eller vårdberg. Danska patienter får så gott som alltid vård på ”sitt sjukhus” inom vårdgarantins 30 dagar, en fullständigt osannolik skillnad. Varför kan Danmark men inte vi?

ANNONS

2007 genomförde de danska politikerna en kommun- och regionreform med mottot ”Patienten i centrum”. Danmark ansåg att sjukvård är en nationell angelägenhet och att alla medborgare har lika rätt till god vård där enskilda regioner inte kan få göra vad de vill. Man ville i stället ha hårda mål och kunna utkräva ansvar.

Frågan är om det är okej att fortsätta med 21 självstyrande regioner? Danmark har uppenbart löst frågan med både ansvar och krav.

Regionernas beskattningsrätt avskaffades för att få till en ny maktbalans, och regionerna bantades från 13 till fem för att bli effektivare. En skarp patienträttighetslag infördes som blev en succé för danska patienter. Patienter får vård inom utsatt tid, har fritt sjukhusval i hela landet och får hjälp till privata vårdgivare om regionen inte kan uppfylla vårdgarantin.  I vissa fall även hjälp till vård utomlands.

Regionerna ansvarar för att hålla budgeten

Parterna möts varje år och avtalar om budget och nationella målsättningar inom hälso- och sjukvården. Vart femte år förhandlas ”Specialplanen” som är den stora nationella sjukvårdsplanen och det som den danska staten engagerar sig mest i. Här bestäms tillsammans med läkarprofessionens specialiteter vilken vård som ska finnas och på vilket sjukhus. Sundhetsstyrelsen är myndigheten som redovisar väntetider, kvalitet och uppföljning.

Regionerna ansvarar för att uppfylla målen, hålla budgeten och avtala med sjukhus, privata vårdgivare och primärvårdsläkare. Överskrider regionerna budget får de en kollektiv bot med minskad budget vid nästa förhandling. Detta sporrar alla till att följa uppgörelsen!

ANNONS

Patienter som väntar på vård är inte bara omänskligt det är också dyrt. Jag ser ingen ljusning i den mörka statistiken.

Frågan är om det är okej att fortsätta med 21 självstyrande regioner? Danmark har uppenbart löst frågan med både ansvar och krav, vilket vi helt saknar. Kan och vill vi komma framåt?

Karin Båtelson, ordförande på Sjukhusläkarna

LÄS MER:Många svenskar vill ha statligt styrd vård

LÄS MER:Blodbrist när vårdskulden betas av

LÄS MER:Växande vårdkö ökar risker för diabetiker

ANNONS