Miljö- och klimatminister samt vice statsminister Per Bolund får gästspela under fredagens första pass vid Joe Bidens klimattoppmöte 22 till 23 april. En tröstplats. Vid det stora bordet sitter istället två av de nordiska länderna i gruppen av 40 inbjudna för att diskutera konkret handling för klimatet. Danmark, med en rekordsatsning på vind, och Norge som leder elfordonsrevolutionen. Sverige står vid sidan om, hur goda föresatser och mål regeringen än har.
Svensk industri ligger i framkant när det kommer till innovation och miljöteknik, men enskilda företagssatsningar förlorar kraft när sammanhanget saknas. På den internationella arenan saknar Sverige den unika röst som titulerar oss föregångsland och kompletterar våra grannländers klimatprestationer.
Miljösatsningar gynnar samhällsekonomin
I Storbritannien har Boris Johnson lanserat en plan för grön industriell revolution. De satsar 12 miljarder pund och räknar med 250 000 nya arbetstillfällen i den gröna sektorn. Norge satsade tidigt och stort på elbilar. 70 procent av den norska nybilsförsäljningen utgörs idag av elbilar, och hela världen ser med beundran på Norge. Danmark investerade i vindkraft när Sverige tvekade om tekniken för många år sedan. I dag kommer hälften av danskarnas elanvändning från vind. 33 000 är anställda inom vindindustrin med intäkter på 142,6 miljarder danska kronor.
I USA planerar Biden att presentera nya amerikanska klimatmål och ge detaljer till klimatplanen om 14 000 miljarder dollar. Det ryktas om 50 procent koldioxidminskning till 2030. Klimatplanen är en kraftig förstärkning av USA:s klimatarbete med omkring 20 procent, och en nysatsning på internationellt klimatarbete på fem miljarder kronor. USA är tillbaka i klimatarbetet.
Sverige har en enorm chans att accelerera utvecklingen på klimatområdet och återta en central ställning internationellt. Med inspiration från våra grannländer är det hög tid att fokusera på industrins resurser och goda vilja.
Gemensamt för alla dessa satsningar är att länderna investerat stort för att bli bäst, för att det gynnar samhällsekonomin. Detta belyser den kanske viktigaste utmaningen för Sverige. Först med stora, riktade satsningar kan vi profilera oss som föregångsland och vinna marknadsandelar. Klimatpolitiska rådet har två år i rad kritiserat regering för just dess brist på en plan för omställningen. Nu skyndar andra länder förbi oss.
Sverige sent ute till EU:s återställningsfond
EU:s ordförande Ursula von der Leyen kallade 2020-talet för ”the roaring 20’s for sustainability”. EU är otåliga och släpper om några månader den stora återställningsfonden om 750 miljarder euro till medlemsländerna, öronmärkta för gröna investeringar och digitalisering. De nationella initiativen ska vara nya satsningar, som ger ”additionalitet” till vad som redan är beslutat. För Sverige innebär det 14 miljarder kronor till gröna investeringar och 8 miljarder kronor för satsningar på digitalisering.
Den 30 april ska Sverige lämna över sitt förslag till EU, men Sverige är sena. Finansdepartementet har hittills nöjt sig med att lyfta fram insatser från höstbudgeten 2020. Enligt Klimatpolitiska rådet kan endast 10 procent av förslagen klassificeras som gröna investeringar. Vi missar öppet mål.
Marknadsför framgångarna
Sverige har en enorm chans att accelerera utvecklingen på klimatområdet och återta en central ställning internationellt. Med inspiration från våra grannländer är det hög tid att fokusera på industrins resurser och goda vilja. Vi presenterar här fem punkter för en grön industriell revolution i Sverige:
1. Identifiera klimatsatsningar med resultat i närtid där Sverige kan behålla en ledarposition. Hållbara flygbränslen från skogsrester, elektrobränslen och tunga fordon med låga utsläpp är några områden. Vår kollektivtrafik är världsledande inom klimatanpassning.
2. Investera i konkurrenskraft. Biobränslen för land, hav och lufttransporter är områden där vi ligger i framkant. Vi leder försäljningen av elfordon och laddning bland EU:s medlemsländer. Vi har två av världens främsta lastbilsföretag i Scania och AB Volvo.
3. Utredningar i alla ära, men vi vet ganska väl vad som fungerar. Korta tiden mellan utredning och handling. Låt innovation driva omställningen. Med rätt affärsidé kan vi möta samhällsbehoven och styra om oönskade vanor och beteenden.
4. Skryt. Marknadsför framgångarna. Det tar ett par sekunder att ta fram nyckelfakta för den danska vindkraftsindustrin. För Sverige får man leta.
5. Bygg samverkan. Detta är en svensk paradgren, och vi kan bygga på tidigare framgångar. Regeringens elektrifieringsstrategi är en bra modell, som fokuserar på lösningar snarare än problem. Vårt arbete med fjärrvärme/kyla och välisolerade byggnader är nu, 50 år senare, det hetaste i Bryssel.
Klimatmötet i USA visar tydligt att Sverige inte längre ger ett unikt bidrag till den internationella klimatscenen. Det är hög tid att regeringen växlar upp tempot, och åter axlar rollen som föregångsland.
Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet