Det är dags för svensk överklass att sluta bete sig som Joakim von Anka och börja betala för sina miljöutsläpp. I dag ansvarar den rikaste tiondelen i världen för 49 procent av de samlade utsläppen. Trots det betalar vanligt folk en större andel av sin inkomst i klimatskatter genomfört med de superrika. För att komma åt denna uppenbara orättvisa måste vi beskatta de som skadar klimatet mest. Detta sker enklast genom en klimatskatt på de högsta arven.
Låginkomsttagare drabbas värst
Den ekonomiska eliten flyger mer, konsumerar mer och bor större. Tre aktiviteter som inte är livsnödvändiga, men påverkar klimatet väsentligt. Samtidigt är vanligt folk på landsbygden beroende av sin bil för att kunna åka till jobbet och ta barnen till fotbollsträningen. Att ta bilen är inte ett bra alternativ för miljön. Men när elbilar är för dyra och det saknas grundläggande kollektivtrafik är den det enda sättet att kunna ta sig runt.
Den ekonomiska eliten flyger mer, konsumerar mer och bor större. Tre aktiviteter som inte är livsnödvändiga, men påverkar klimatet väsentligt.
Trots att vanliga löntagare släpper ut mindre är klimatskatterna regressiva. Oberoende av den enskildes inkomst kommer bensinen vara lika dyr. Dessutom har många höginkomsttagare möjligheten att endast spurta förbi den lokal bensinstationen då de redan har införskaffat en elbil. På grund av detta betalar de förmögnaste en spottstyver av sin inkomst i klimatskatt. Parallellt äter dagens klimatskatter upp en stor andel av låginkomsttagares löner, trots att vi vet att de ansvarar för minst utsläpp. Den klimatbörda de förmögna i dag orsakar kommer fortsätta att tära enormt på samhällets ekonomin.
Någon måste betala
Klimatförändringarna har redan kostat miljarder för det offentliga, och mer kommer det att bli. Släckningsarbetet för skogsbränderna 2018 kostade över 115 miljoner kronor. Denna kostnad, som exkluderar notan för de italienska vattenbombarplanen och Försvarsmaktens insatser, betalades av kommunerna med hjälp från staten.
För att klara av dagens och framtidens kostnader behöver samhället få in mer pengar
Samtidigt finns det inget som tyder på att “vädret” kommer att bli bättre. Fler klimatkatastrofer kommer att inträffa, både här hemma och utomlands. De människor som flyr från katastrofer kommer att behöva hjälp, och även det kommer att öka kostnaderna. Sammantaget, för att klara av dagens och framtidens kostnader behöver samhället få in mer pengar.
Använd förmögenheterna rätt
I ett läge där klimatkrisen kryper närmre för varje dag är det fullständigt orimligt att Sverige inte har en arvsskatt. Sverige är nämligen en udda fågel internationellt som inte beskattar arv. De konservativt styrda länderna USA och Storbritannien besitter bägge en arvsskatt. Detsamma gäller för Danmark, Finland och Tyskland. Samtliga har mekanismer för att inte påverka små arv, såsom golv vid en specifik summa. Med andra ord betyder det att en skatt skulle kunna slå till vid arv om över 100 miljoner kronor.
Med klimatskatt på arv garanterar vi mer resurser till att bekämpa klimathotet
Varje gång arvsskatten kommer på tal höjs röster som påtalar att den bara leder till att antalet skatteplanerare ökar. Detta är en märklig invändning då arvsskatt onekligen leder till högre intäkter jämfört med ingen skatt alls. Med klimatskatt på arv garanterar vi mer resurser till att bekämpa klimathotet.
De superrika lider däremot inte av resursbrist. I dag äger Sveriges 184 miljardärer omkring lika mycket som 25 procent av Sveriges BNP. En summa om omkring 1,2 biljoner kronor. Samtidigt visar forskning att det är sannolikt att hälften av svenska förmögenheter kommer från arv. Genom att beskatta de enorma förmögenheterna kan vi bygga ett rättvisare samhälle även för framtida generationer.
Vi behöver alla dra vårt strå till stacken och Joakim von Ankas pengabinge är inte klimatsmart. Därför är det inte mer än rimligt att de rika bidrar mer. Både för att de kan, men framför allt för att de är dem som bidrar mest till de ökade kostnaderna. Vi behöver en ny klimatskatt på arv.
Malin Malm, förbundsordförande för Socialdemokratiska studentförbundet
Emma Fastesson Lindgren, ekonomisk-politisk talesperson, Socialdemokratiska studentförbundet
Jakob Segerlind, ekonomisk-politisk talesperson, Socialdemokratiska studentförbundet