I dagens tidningsspråk betyder en perfekt storm att en serie olyckliga omständigheter tillsammans bidrar till en allvarlig eller hotande situation. I GP-artikeln är det inflation, hyresnivåer, låga vinster, färre kunder och uppgrävda gator som samtidigt skapar en osäker ekonomisk situation för handeln i centrum.
En perfekt storm är ett modeuttryck, och jag minns att jag undrade hur uttrycket uppstått när jag såg det första gången. Vem hittar på något sådant?
Som så många andra modeuttryck är det här hämtat från amerikansk engelska. ”The Perfect Storm” är en film som hade premiär 2000, och den baserades på Sebastian Jungers bok ”The Perfect Storm. A true story of men against the sea” 1997. Boken beskriver hur ett fiskefartyg inte bara drabbas av en orkan med jättevågor utan också en serie andra olyckor, vilka tillsammans leder till att skeppet går under med man och allt. Här handlade det verkligen om en storm i meteorologisk mening. Efter en tid började uttrycket användas metaforiskt om just samverkande olyckliga omständigheter.
Uttrycket var flitigt i bruk i rapporter om finanskrisen 2007–2008. Det tycks också vara i samband med den krisen som det började användas i svenska tidningar.
Johan Norberg publicerade 2009 en bok med titeln ”En perfekt storm: Hur staten, kapitalet och du och jag sänkte världsekonomin”. Titeln tyder på att uttrycket var etablerat i svenskan, och sedan bidrar boken till att ge det ytterligare spridning.
Uttrycket har de senaste åren också använts i samband med de höga elpriserna. Krig, trassliga gasleveranser och stängda kärnkraftverk skapar tillsammans en besvärlig situation för elkonsumenterna. Ett typiskt tidningsexempel: ”en perfekt storm som framför allt drabbat skånska elkonsumenter”.
Ett resonemang kan på engelska beskrivas som ”perfect nonsense”. På svenska heter det ”ren smörja” snarare än ”perfekt smörja”.
I engelskspråkiga tidningar har uttrycket varit så flitigt använt att det kritiserats och försetts med floskelvarning. Även i Sverige har det kritiserats, men det har inte stoppat användningen, möjligtvis begränsat den.
En språklig detalj i sammanhanget är att det svenska adjektivet perfekt alltid har en positiv betydelse, medan engelskans perfect har vidare användningsmöjligheter genom betydelsen ’fullständigt, helt och hållet’. Ett resonemang kan på engelska beskrivas som ”perfect nonsense”. På svenska heter det ”ren smörja” snarare än ”perfekt smörja”. En sådan detalj bidrar nog till att uttrycket låter ännu konstigare på svenska än på engelska.
Det typiska för modeord är att de blir väldigt vanliga under ett begränsat antal år och att de då också får en vidgad betydelse, till exempel en metaforisk, överförd betydelse som i det här fallet.
En del av oss tycker att uttrycket en perfekt storm nu borde ha sett sina glansdagar och att det lugnt och stilla borde lämna tidningssidorna. Vardagligt samtalsspråk klarar sig fint utan perfekta stormar, även om en olycka sällan kommer ensam.