Sverige står på randen till en arbetsmarknadskonflikt som inte bara hotar verksamheten i de svenska hamnarna utan som också kommer att få allvarliga följder för svenska företag och svensk ekonomi. Till det kommer de miljöeffekter som uppstår när gods måste transporteras på alternativa vägar. Det är en minst sagt allvarlig situation.
Allt detta för att två parter som båda säger sig vilja samma sak, nämligen att teckna kollektivavtal, ändå inte kan komma överens. Tvisten handlar inte om lön eller anställningsvillkor. Den handlar om själva avtalet. Det är svårt att förstå också för den som är insatt i kollektivavtal och arbetsrätt. Situationen är anmärkningsvärd. Hade jag inte haft min bakgrund som jurist hade jag troligen tagit till starkare ord än så.
Storkonflikt hotar
Den 18 januari i år utsågs medlare i förhandlingarna sedan Hamnarbetarförbundet varslat om stridsåtgärder. Medlarna har lagt två bud sedan dess. Arbetsgivarna i organisationen Sveriges Hamnar har sagt ja till båda buden; fackets företrädare i Hamnarbetarförbundet har sagt nej båda gångerna. Varslen om stridsåtgärder har trappats upp och på onsdag den 6 mars bryter en storkonflikt ut om man inte når en uppgörelse.
I dag träffar medlarna parterna igen för att göra ett nytt försök att hitta en väg fram till en lösning.
Tvisten handlar inte om lön eller anställningsvillkor. Den handlar om själva avtalet. Det är svårt att förstå också för den som är insatt i kollektivavtal och arbetsrätt.
I de båda bud medlarna har lagt har de försökt undanröja risken för kommande tolkningstvister genom att göra tydligt vilka förutsättningarna är för ett avtal mellan Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet. Det har tolkats som en begränsning, men är i själva verket en utvidgning av Hamnarbetarförbundets fackliga rättigheter i förhållande till dagens situation. Med ett kollektivavtal får förbundet bland annat rätt till skyddsombud, förstärkt rätt att förhandla för sina medlemmar, rätt att jobba fackligt på arbetstid och ökat inflytande. Rätten att driva medlemmarnas frågor i domstol har man redan.
Finns redan ett branschavtal
Det finns redan ett branschavtal som tecknats mellan Sveriges Hamnar och ett annat fackförbund – Transportarbetarförbundet. Medlarna måste förhålla sig till det avtalet där parterna överlämnat åt arbetsgivarna lokalt och Transportarbetareförbundets lokala företrädare att förhandla om till exempel arbetstiderna på arbetsplatsen.
Ska rätten att förhandla lokalt om sådant som regleras i branschavtalet utvidgas till att gälla också Hamnarbetarförbundet är det Sveriges Hamnar och Transportarbetarförbundet som äger frågan och måste komma överens om detta. Medlarna kan inte föreslå att arbetsgivarna ska teckna ett avtal med en annan part – Hamnarbetarförbundet – som undergräver det redan gällande avtalets ställning. Det skulle bryta mot det vi kallar den svenska modellen.
Konflikten i hamnarna är minst av allt typisk för den svenska arbetsmarknaden.
Det hindrar i och för sig inte att arbetsgivarna tecknar ett avtal med Hamnarbetarförbundet. Det skulle i så fall bli ett så kallat andrahandsavtal som är underordnat avtalet med Transportarbetareförbundet. Att det först tecknade avtalet gäller har gjorts tydligt av tidigare domar i Arbetsdomstolen.
Vid presskonferensen där strejkvarslet presenterades gjorde Hamnarbetarförbundet också klart att man inser att ett andrahandsavtal har en sämre rättslig ställning och att man accepterar konsekvenserna av det.
Går inte att jämföra med lärarna
Det finns andra avtalsområden, som lärarnas eller journalisternas, där olika fackliga organisationer tecknar egna avtal för medlemmar med samma yrke och arbetsuppgifter. Det är inte en självklar parallell till läget i hamnarna. I lärarnas fall har de båda förbunden en gemensam förhandlingsorganisation på central nivå. När det gäller journalisternas avtal tolererar de fackliga organisationerna varandra och strider inte om avtalsrätten.
Det handlar om rättsliga principer, men också om makt och motsättningar som under en lång tid vuxit sig allt starkare.
Konflikten i hamnarna är minst av allt typisk för den svenska arbetsmarknaden. I den rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen 2018 som Medlingsinstitutet nyligen presenterade beskriver vi den svenska arbetsmarknaden som fredlig i ett internationellt perspektiv. Det är en iakttagelse som fortfarande står sig. Konflikten är ett undantag och man ska inte döma tillståndet på den svenska arbetsmarknaden som helhet efter den striden.
Viktigt hitta lösning
När våra erfarna och kunniga medlare i dag åter träffar parterna är det en infekterad konflikt de har att hantera. Det handlar om rättsliga principer, men också om makt och motsättningar som under en lång tid vuxit sig allt starkare.
Ändå måste nu parterna med medlarnas hjälp göra ett allvarligt menat försök att undvika en utvidgad konflikt som kan få förödande konsekvenser. Båda sidor har visat att de har muskler. Nu är det dags att visa att de också har en smula fingertoppskänsla.
Carina Gunnarsson
generaldirektör, Medlingsinstitutet