Bygg- och anläggningsbranschen bygger samhällen med bostäder, arbetsplatser och vägen däremellan. Det är vi som rustar Göteborg för en växande befolkning. Det är vi som har en nyckelroll i hela Sveriges klimatarbete genom färdplanen mot klimatneutralitet år 2045.
Vår bransch är känslig för konjunkturer. Samtidigt är vi måna om våra slutkunder. Som samhällsbyggare vill vi kunna bygga för alla människor – även för studenter, ensamstående och hushåll med svagare ekonomi. Därför behöver bygg- och anläggningsbranschen, kommunerna och regionen samarbeta och visa förståelse för varandra.
I jämförelse med många andra EU-länder har Sverige förhållandevis höga kostnader för att framställa bostäder. Men det är en myt att det bara är byggkostnaderna som driver på priserna. Vi ser med oro på hur begrepp blandas ihop och förklaringar om att byggbranschen roffar åt sig etablerar sig i det allmänna medvetandet. Vinstmarginalerna är inte högre än i övriga Europa eller näringslivet generellt.
Missvisande bild
När Göteborgs-Posten nyligen skulle belysa kostnaderna för bostäder med ett vällovligt och ambitiöst grepp lät man flera aktörer komma till tals. Ändå blir bilden av byggbranschen missvisande. ”Vi har fortfarande de högsta byggkostnaderna för bostäder i hela EU”, skriver GP (25/8). Det är ett tydligt exempel på sammanblandning av begrepp.
Kostnaderna för bostädernas färdigställande ligger på relativt höga nivåer. Men det är inte byggkostnaderna som är avgörande. Byggkostnaden står för cirka 53 procent av den totala produktionskostnaden. Hela 47 procent utgörs av moms, markförvärv, kommunala avgifter och byggherrens eller beställarens kostnader.
Byggkostnaden står för cirka 53 procent av den totala produktionskostnaden. Hela 47 procent utgörs av moms, markförvärv, kommunala avgifter och byggherrens eller beställarens kostnader.
Kraven på miljö, säkerhet och kvalitet ska vara höga, men det kostar också att leva upp till. Vi renoverar och bygger inte bostäder på samma sätt i dag som för 20 år sedan. Fullt rimliga miljö-, energi- och säkerhetskrav har medfört ökade materialkostnader. Samtidigt har markpriserna ökat med över 500 procent på 20 år.
Det talas ofta om stor koncentration till några få stora aktörer som sitter på kontrakt och byggrätter. Vår egen undersökning visar att de största byggaktörerna på marknaden har tillsammans endast runt 25 procent av byggrätterna. Det råder inte konkurrensbrist.
Höga markpriser ger högre kostnader
Kommunen är den stora markägaren, aktören som sätter ramarna i plan- och byggskedet och inför olika särkrav. Att kommuner ställer olika krav på tekniska lösningar fördyrar projekten för utvecklarna. Därför föreslår vi några punkter som kan förbättras för att bidra till lägre byggkostnader.
• Sätt realistiska markpriser. Orealistiska markpriser hindrar byggande. Med dagens markpolitik byggs färre och dyrare bostäder. Det behövs lösningar för markanvisningar och exploateringsavtal som ger ett ökat bostadsbyggande – oavsett konjunkturläge. Markpolitiken behöver vara transparent och seriösa anbudsgivare bör uppmuntras.
Det behövs lösningar för markanvisningar och exploateringsavtal som ger ett ökat bostadsbyggande – oavsett konjunkturläge
• Förtydliga förbudet mot kommunala särkrav. Kommuner har sedan år 2015 inte rätt att lämna föreskrifter om byggteknik. Trots detta förekommer det att kommuner, oaktat vad som stadgas i nationell lagstiftning, ställer egna krav på tekniska egenskaper, bland annat i samband med markanvisningar. Tillgänglighetskraven behöver också bli realistiska. För att kunna bygga kostnadseffektivt, standardiserat och industriellt krävs en enhetlig tolkning av lagen i alla kommuner, så att branschen har ett regelverk, en marknad i stället för 290 stycken att förhålla sig till.
• Transparent marktilldelning. Den svenska marknaden för bostadsbyggande är splittrad. Kommuner hanterar marktilldelning på olika sätt, vilket skapar lokalt avgränsade byggmarknader. Detta försvårar för aktörer att konkurrera i flera kommuner, hindrar industriellt byggande, och bromsar utvecklingen. En mer transparent process som är tillgänglig för fler bidrar till ökad konkurrens.
Krossa mytbildningen
Det är dags att slå hål på myten att byggbolagen sitter på mark. Mark är en synnerligen dyr lagervara, och hade det varit upp till branschen hade förvärv, byggnation och försäljning skett samma dag. Ofta byggs det dock etappvis, bland annat för att infrastruktur och service ska hinna bli klar.
Mark är en synnerligen dyr lagervara, och hade det varit upp till branschen hade förvärv, byggnation och försäljning skett samma dag
Branschen jobbar för innovativa lösningar med bland annat industriellt byggande för att hålla nere kostnader och därmed kunna bidra till att det byggs bostäder för dem med mindre resurser. Men utan lagstiftarnas samspel är det omöjligt för byggbranschen ensam att gå i mål. I dag har vi en föredömligt bra dialog med Göteborgs stadsplanerande förvaltningar, (Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret) om att förenkla villkoren och skapa förutsättningar för billigare bostäder.
Givetvis har byggbranschen också ett nyckelansvar för att fortsätta hitta processer för att pressa byggkostnaderna. Branschen ogillar inte krav men vi vill ha en homogen byggmarknad med gemensamma kommunala krav. Om vi når våra gemensamma mål här i Göteborg tillsammans med kommunen, kan vi visa vägen för resten av landet.
Anna Lönn Lundbäck, regionchef Väst, Sveriges Byggindustrier
Petra Sedelius, ansvarig Näringspolitik Sveriges Byggindustrier region Väst
Jörgen Johansson, ordförande Byggföreningen Göteborgsregionen och Södra Älvsborg