Det räcker inte med bara vackra ord för att stå upp för kvinnors rättigheter. Faktum är att män är kraftigt överrepresenterade vid styrelseborden bland Europas största bolag. Verklig jämställdhet i näringslivet och resten av samhället kräver konkreta åtgärder. Därför behövs könskvotering som verktyg för att bolagsstyrelser i hela EU ska bli jämställda och ta vara på den kompetens som nu utestängs från inflytande.
Fortsätter att marginaliseras
Över 65 procent av alla med universitetsexamen inom EU är kvinnor. De har kunskapen och erfarenheterna för toppjobben i bolagsstyrelser, men de fortsätter ändå att marginaliseras från inflytande. Moderaterna och Kristdemokraterna har länge varit emot könskvotering i bolagsstyrelser. Ofta används argument om att det skulle ”begränsa ägarnas inflytande och strida mot äganderätten”. Bolag har många fler regler i dag för hur de beter sig på marknaden och samtidigt bidrar till välfärden genom beskattning och respekt för arbetsvillkor och miljölagar. Men när det handlar om reformer för fler kvinnor i näringslivet toppar, då passar det helt plötsligt inte de konservativa partierna.
Detta är inte bara orättvist – det innebär också slöseri med kompetens. Sannolikheten för innovationer är näst intill dubbelt så hög i företag med jämställd representation, än de där ena könet är överrepresenterat. Länge har det påvisats att ju fler kvinnor bland de högsta cheferna på börsnoterade företag, desto bättre förutsättningar för finansiella resultat som gynnar företagen. När bolagen verkar över gränserna, måste politiken göra detsamma. Inte bara för att världens makt och resurser ska fördelas mer rättvist, utan även för att kvotering i bolagsstyrelser möjliggör smartare beslut som leder till win-win-win; för jämställdheten, företagen och samhällsekonomin i stort.
Därför behövs könskvotering
EU:s snitt är en dryg femtedel kvinnor i bolagsstyrelser, 22 procent. Men det skiljer sig stort mellan medlemsländerna. I Sverige dryga 30 procent medan Malta endast kommer upp i knappt fyra procent. Det är skamligt låga siffror överlag. Därför behövs könskvotering i de största bolagsstyrelserna så att konkurrenskraften också förbättras. Norge var först med att införa en kvoteringslag för styrelserna i deras stora börsbolag redan år 2006. Det beslutet har knappast varken inskränkt företagens äganderätt eller inneburit dåliga affärer.
Under EU-toppmötet i Göteborg nyligen, antogs EU-pelaren för att stärka de sociala rättigheterna i unionen. Bland 20 principer enades alla om att kvinnor och män måste ges lika möjligheter på alla områden för deltagande på arbetsmarknaden, goda anställningsvillkor, balans mellan yrkesliv och privatliv och karriärutveckling.
I Europaparlamentet har progressiva krafter länge krävt att minst 40 procent av styrelseledamöterna i de största börsbolagen ska bestå av det underrepresenterade könet. Nu väcker också EU-kommissionen liv i frågan och jobbar vidare med lagförslaget från 2012.
En myt som omhuldas
Motståndarna hävdar att kvotering inte är bra då företagens styrelser bör baseras på kandidaternas yrkeserfarenheter och kvalifikationer och inte på deras kön. Att det i dag inte finns tillräckligt med kvalificerade kvinnor år 2017 är en myt som fortsätter berättas av konservativa. Sanningen är snarare att de som sitter på makten, sällan delar sina privilegier med andra. Så länge maktstrukturer bevaras där män föredrar män på grund av kön och inte på grund av att bristande kompetens bland kvinnor, klarar inte stora bolag av att krossa glastaken på egen hand.
Därför är det dags för EU att agera. År 2018 har just inletts, men ännu ser vi för få skarpa beslut när det gäller jämställdhet. Moderaterna och Kristdemokraterna borde ta lärdom av vårt grannland Norge och sluta bromsa moderna reformer som gynnar såväl innovationer som jämställdhet.
Jytte Guteland (S)
Europaparlamentariker
Olle Ludvigsson (S)
Europaparlamentariker