Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det räcker inte att Säpo begränsar tillväxten av extremismen. De kommunala kontrollsystemen måste bli väldigt mycket bättre och effektivare, skriver debattören. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT, Susanna Persson Öste/TT

Därför måste de islamistiska imamerna utvisas

De sex imamer som klassas som ett hot mot rikets säkerhet har nu släppts på fri fot. Eftersom de riskerar förföljelse i sina hemländer kan de inte utvisas. Men om vi inte verkar för att hitta en alternativ väg framöver kommer dessa säkerhetshot förbli i Sverige och främja radikalisering framöver, skriver terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sex förvarstagna islamister som Säpo räknar som hot mot rikets säkerhet är nu frigivna. I sina församlingar hyllas de nu som rockstjärnor. Folk kokar av ilska att de nu får gå fria på våra gator. Det är fullt förståeligt. Själva syftet med förvar enligt lagen om särskild utlänningskontroll, LSU (1991:572) är just utvisning. Men enligt Migrationsverkets bedömning går det inte att verkställa utvisning med hänsyn till deras säkerhet då de riskerar förföljelse i sina hemländer.

Verkar i slutna miljöer

Det finns två skäl till varför Säpo tog dessa sex islamister i förvar. Det första är att Säpo vill begränsa tillväxten i de radikala miljöerna som finns i Sverige. De salafist-jihadistiska ekosystemen är välorganiserade strukturer i våra städer som vi visade i Försvarshögskolans rapport om salafism 2018. Dessa imamer påverkar djupt radikaliseringen, rekryteringen och finansiering av våldsbejakande extremism. Ett flertal av imamerna har bedrivit omfattande skolverksamhet och planerat expansion i bland annat Göteborg, Halmstad, Gävle, Umeå och Hedemora.

Dessa imamer påverkar djupt radikaliseringen, rekryteringen och finansiering av våldsbejakande extremism

I Göteborg har en av imamerna varit huvudman för en skola som huserat fyra anställda IS-återvändare enligt stiftelsen Doku. Ett dussin extremister har funnits på skolan och vissa har också arbetat på SIS-anstalter samt visat intresse för att öppna HVB-hem. I några fall driver deras fruar familjedaghem och förskolor. På så sätt skapar de hermetiskt slutna miljöer för hundratals barn mot vårt demokratiska samhälle. Från tidig ålder skolas de in i den salafistiska ideologin som är antidemokratisk, intolerant mot andra muslimer och djupt antisemitiskt.

Hårdare tag krävs

Det räcker inte att Säpo begränsar tillväxten av extremismen. Skolinspektionen bör utveckla skarpare åtgärder mot dessa friskolor. Kommunala kontrollsystem måste bli bättre att kontrollera bakgrund och lämplighet hos dem som driver förskolor och familjedaghem. Och vem granskar Koranskolorna som bedrivs på helger och efter skolan av imamerna?

Det räcker inte att Säpo begränsar tillväxten av extremismen

Man bör ha en bidragsutgivande instans inom kommuner som granskar föreningsbidrag i stället för att olika förvaltningar bedriver egna system. Extremister (och organiserad brottslighet) utnyttjar systematiskt kommunal brist på samordning och utnyttjar välvilja samt utbredd naivitet. Men ytterst måste kommunstyrelsen sätta sig ner och utveckla en stadsövergripande plan för att gemensamt använda alla resurser, kontrollsystem och trycka tillbaka våldsbejakande extremism bredvid existerande brottsbekämpande insatser.

Det andra skälet till varför Säpo tog dessa sex islamister i förvar grundar sig i behov att testa begränsningarna i LSU. Trots verkställighetshinder för utvisning är det positivt att man kört LSU processen ända in i väggen genom alla instanser.

Ny utredning på gång

Om säkerhetsläget i deras hemländer (Irak/Egypten) bedöms förändrad och säker åker de sex islamisterna ut ur Sverige. Två är statslösa och går inte att utvisa. Det begränsar även deras rörelsefrihet då de inte kan lämna landet (och släppas in igen) och att de tvingas till anmälningsplikt hos polisen varje dag eller ett par dagar i veckan. Om man bryter mot den får man en månads fängelse. Framför allt är anmälningsplikten ett viktigt lokaliseringsverktyg för spaningsinsatser om en extremist går under jorden.

Säpo och Migrationsverket har själva sett problem med tillämpningssvårigheter med LSU och bad regeringen om en utredning av LSU. Utredningen Effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (Dir. 2018:89) ska presenteras senast den 28 februari 2020. Den omfattar viktiga förslag som elektronisk fotboja (som komplement till anmälningsplikt), en eventuell förlängning av försvarstid samt om LSU ”bör utvidgas till att omfatta brott enligt finansieringslagen eller rekryteringslagen.”

Utredningen ber också ställningstagande om tvångsmedel bör kunna tillämpas om en utlänning meddelats ett utvisningsbeslut

Utredningen ber också ställningstagande om tvångsmedel bör kunna tillämpas om en utlänning meddelats ett utvisningsbeslut, om uppehållstillstånd kan återkallas vid säkerhetshotande verksamhet med koppling till terrorism, att begränsa tillgång till ”främlingspass” och noggranna utredningar av anhöriga till extremister som ansöker om uppehållstillstånd. Med andra ord är det ett ordentligt batteri av åtgärder som kommer att lyftas om några månader.

Diplomatiska garantier en väg att gå

I väntan på LSU-utredningen bör regeringen utforska om det går att få diplomatiska garantier från länder dit personer utvisas att de inte utsätts för tortyr eller motsvarande behandling. Professor Mark Klamberg hävdar att diplomatiska garantier är en väg att gå men att det måste finnas ”en reell och fungerande mekanism för att Sverige ska kunna säkra att garantin upprätthålls.”

Både Danmark och Storbritannien har utvisat liknande imamer som klassas som hot mot rikets säkerhet till Marocko respektive Jordanien med hållbara diplomatiska garantier. Sedan 2010 har Italien utvisat 19 imamer som ”kopplas till terrorverksamhet” till nordafrikanska länder.

En dag kommer det troligen att leda till ett terrordåd

Så varför kan inte regeringen utforska vad som är möjligt när det gäller ”diplomatiska garantier”? Har man överhuvudtaget försökt att utforskat detta?

Om man inte verkar för att hitta en alternativ väg framöver så kommer dessa säkerhetshot att förbli i Sverige och främja radikalisering framöver. En dag kommer det troligen att leda till ett terrordåd. Regeringen har ett stort ansvar att lösa detta verkställighetsproblem med utvisningar enligt LSU.

Magnus Ranstorp, leder terrorforskningen vid Försvarshögskolan