Lagrådet riktade skarp kritik mot förslaget och dess bristfälliga beredning. Riksdagspartierna har nu förhandlat och enats om ett modifierat förslag där riksdagen fortfarande har sista ordet. Förslaget är dock problematiskt, och diskussionen är mycket större än det enskilda förslaget, skriver debattörerna.
Lagrådet riktade skarp kritik mot förslaget och dess bristfälliga beredning. Riksdagspartierna har nu förhandlat och enats om ett modifierat förslag där riksdagen fortfarande har sista ordet. Förslaget är dock problematiskt, och diskussionen är mycket större än det enskilda förslaget, skriver debattörerna. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Coronakrisen visar på behovet av en starkare grundlag

När regeringen krävde utökade maktbefogenheter för att kunna hantera coronakrisen fick de skarp kritik och man landade i att riksdagen ändå ska ha sista ordet. Men diskussionen visar att Sverige behöver stärka grundlagen och öka sin maktdelning för att undvika politiska krafter som vill riva upp demokratin, skriver bland andra Olivia Karlsson, Centerns ungdomsförbund.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

I skuggan av Coronakrisen blossar nu en annan diskussion upp, nämligen den om regeringens befogenheter. Kriser som denna kräver snabbt agerande från en handlingskraftig regering. Detta får dock inte ske på bekostnad av Sveriges demokrati eller rättsstat, något som regeringens senaste förslag hade lett till. Det är därför på tiden att regeringen nu håller sitt löfte i Januariavtalet och har påbörjat processen för att stärka demokratin. I en demokratisk rättsstat håller det inte att medborgare har rättigheter på regeringsmaktens nåder.

Riktade skarp kritik

Förslaget om ökade befogenheter som presenterades av regeringen skulle inneburit begränsad domstolsprövning och att beslutandemakt flyttas från riksdagen till regeringen. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom mötesfriheten och näringsfriheten skulle ligga i regeringens händer. Lagrådet riktade skarp kritik mot förslaget och dess bristfälliga beredning. Riksdagspartierna har nu förhandlat och enats om ett modifierat förslag där riksdagen fortfarande har sista ordet. Förslaget är dock problematiskt, och diskussionen är mycket större än det enskilda förslaget.

ANNONS

Problematiken grundar sig i en brist på motståndskraftiga och styrande svenska grundlagar som fördelar makten och sätter tydliga ramar för det offentligas befogenhet. Kriser som dessa gör det tydligt hur stort behovet av en starkare grundlag faktiskt är. Sverige måste öka sin maktdelning och skapa ett grundlagsstadgat skydd mot de politiska makter som inte skulle tveka en sekund att använda vår svaghet för att riva upp demokratin inifrån. Därtill är det viktigt att komma ihåg att även regeringar som menar väl kan inskränka rättigheter på ett oproportionerligt sätt.

Bygger på tillit

Det är viktigt att höja blicken och se helheten. Alltför många av de väsentliga delarna av vår demokrati bygger på tillit mellan aktörer, snarare än lag. Folkvalda måste vara villiga att binda sig själva vid masten och minska sitt inflytande över konstitutionella frågor för att skydda en långsiktig demokrati och rättsstat. Det är därför på tiden att regeringen nu tillsatt en utredning för att se över hur Sveriges demokrati och rättsstat kan säkras framöver.

Olivia Karlsson, ledamot i CUF:s förbundsstyrelse, samt juriststudent

Milena Axklo, rättspolitisk talesperson CUF

ANNONS