Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Trots politiska löften om att stärka det civila försvaret går historiskt stora anslag till det militära försvaret. 2019-2021 planeras en ökning med 10 miljarder kronor samtidigt som budgetposten för samhällets krisberedskap minskas och får mindre än en tiondel av de militära anslagen, skriver debattören. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT
Trots politiska löften om att stärka det civila försvaret går historiskt stora anslag till det militära försvaret. 2019-2021 planeras en ökning med 10 miljarder kronor samtidigt som budgetposten för samhällets krisberedskap minskas och får mindre än en tiondel av de militära anslagen, skriver debattören. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Coronakrisen visar att en ny säkerhetspolitik är nödvändig

Utbrottet av coronaviruset har skakat om våra samhällen. Den pågående pandemin visar tydligt att säkerhetspolitik inte kan begränsas till det militära. Nu måste vi ställa om från militärt försvar till att stärka samhällets motståndskraft genom satsningar på mänsklig säkerhet, skriver Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

En av de mest grundläggande uppgifterna för en regering är att trygga sin befolknings säkerhet. Men vad är det som skapar säkerhet för människor och vilka är hoten?

Alltför länge har Sverige och många andra länder låtit det militära perspektivet definiera såväl säkerhetshoten som hur de ska förebyggas och mötas. Det märks inte minst nu, i den pågående coronakrisen, där makthavare i många länder förklarar krig mot viruset och militärer patrullerar städer och gränsområden för att människor ska hålla sig i isolering.

Annan syn på säkerhet

I Sverige beslutade Försvarsmakten förra veckan att, åtminstone tillfälligt, skjuta upp militärövningen Aurora. Det är välkommet att övningen ställs in. Det är också bra att Försvarsmakten bidrar med till exempel fältsjukhus så att gemensamma resurser kommer till användning. Men det som behövs är en helt annan syn på säkerhet. En säkerhetspolitik som utgår från mänsklig säkerhet skulle leda till andra slutsatser om vilka hot vi står inför, hur dessa bäst hanteras och hur våra gemensamma resurser ska investeras.

I statsbudgeten för 2020 går nästan fem gånger så mycket pengar till det militära försvaret jämfört med miljö- och klimatsatsninga

Pandemier och klimatförändringarna är två av de mest akuta globala säkerhetshoten. Ändå är det betydligt mer osannolika hot, som ett direkt väpnat angrepp mot Sverige, som står i fokus, och det militära försvaret prioriteras gång på gång framför satsningar som kan förebygga de mer sannolika hoten.

Trots politiska löften om att stärka det civila försvaret går historiskt stora anslag till det militära försvaret. 2019-2021 planeras en ökning med 10 miljarder kronor samtidigt som budgetposten för samhällets krisberedskap minskas och får mindre än en tiondel av de militära anslagen.

I statsbudgeten för 2020 går nästan fem gånger så mycket pengar till det militära försvaret jämfört med miljö- och klimatsatsningar.

Går att ställa om

När får vi se vi en säkerhetspolitik som planerar för de konkreta och akuta hoten och fördelar våra resurser därefter? Just nu har ett av de mest sannolika hoten blivit verklighet. De senaste veckorna har visat att det går att ställa om, när vi måste. Klimatförändringarna kräver radikala satsningar och förändringar för att stävjas. Nya, smittsamma sjukdomar, kräver att vården fungerar och kräver mer samarbete över gränser.

Vi måste ompröva synen på säkerhet och sluta militarisera säkerhetspolitiska problem och lösningar. Inga vapen i världen kan skydda oss mot de hot som nya pandemier och effekterna av klimatförändringarna ut

Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds