Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Resultatet är tydligt: väljare som avser rösta på det regeringsbärande partiet beskriver sin statsminister betydligt mer positivt än andra väljare. Corona-krisen ser alltså ut att ha delat medborgare i två läger: de som klart gillar statsministerns parti och ledningen, och de som är betydligt mer skeptiska, menar skribenterna.  Bild: Henrik Montgomery/TT
Resultatet är tydligt: väljare som avser rösta på det regeringsbärande partiet beskriver sin statsminister betydligt mer positivt än andra väljare. Corona-krisen ser alltså ut att ha delat medborgare i två läger: de som klart gillar statsministerns parti och ledningen, och de som är betydligt mer skeptiska, menar skribenterna. Bild: Henrik Montgomery/TT

Coronakrisen har förstärkt personfixeringen inom politiken

Coronakrisen har gynnat regeringspartier i olika länder. Och väljarens förtroende för partiet är kopplat till vem som leder partiet - en tendens som förstärkts under Corona. I Norden brukar partiet framhållas framför ledaren så det vi nu ser är en "amerikanisering" av politiken. Och så har krisen tydligare delat den svenska väljarkåren i två läger: de som gillar Löfven, och de som inte gör det, skriver bland andra Annika Fredén, universitetslektor i statsvetenskap.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vad som inte framgår i tidigare studier är vilken roll ledare har i hur väljare värderar partier. I en studie gjord i femton europeiska länder beskrivs ledarna mer positivt när krisen tog fart. Samtidigt syns tydliga skillnader mellan de som sympatiserar med regeringspartiet och de som inte gör det, skriver Annika Fredén, universitetslektor i statsvetenskap, Karlstads universitet.

I samarbete med en internationell forskargrupp har vi analyserat unik data där väljare i femton olika länder beskriver sina ledare och vilket parti han eller hon avser rösta på om det vore val idag. Datan samlades in före och efter att ett flertal europeiska länder stängdes ner under Corona-krisen, det vill säga under mars och i början av april, vilket möjliggör jämförelser av medborgarnas inställning till sina ledare i ett kritiskt skede.

Delat medborgare i två läger

Resultatet är tydligt: väljare som avser rösta på det regeringsbärande partiet beskriver sin statsminister betydligt mer positivt än andra väljare. Corona-krisen ser alltså ut att ha delat medborgare i två läger: de som klart gillar statsministerns parti och ledningen, och de som är betydligt mer skeptiska. Analyser av orden, som gjordes med naturlig språkbehandling och maskinlärning, visar att skillnaderna är statistiskt signifikanta: på en skala som mäter positiva beskrivningar har de som röstar på regeringspartiet 72 procent positivt laddade beskrivningar medan andra har 46 procent positivt laddade beskrivningar av sin ledare.

Analyserna visar också att väljare blir mer positivt inställda till sina ledare över tid. Bland gruppen som avsåg att rösta på oppositionspartier dominerar negativa beskrivningar som inkompetent och oerfaren före nedstängningen och efter nedstängningen beskrivs ledarna i högre grad som goda och starka. De som röstade på det ledande partiet beskrev sin ledare som stark och kompetent före nedstängningen och som förtroendegivande och handlingskraftig efter.

Det är alltså framförallt S-sympatisörer som beskriver Löfven i positiva ordalag i takt med att krisen blir mer påtaglig

I Sverige är dessa tendenser ännu tydligare. Trots att Sverige ibland ses som ett avvikande land visar våra analyser att Stefan Löfven under den studerade perioden ökade sin popularitet mer hos svenska väljare (från 36 procent till 45 procent positiva beskrivningar) jämfört med andra ledare i Europa. Detta kan jämföras med andelen som skulle rösta på Socialdemokraterna, vilket ökade från 24 procent i början av mars till 33 procent i månadsskiftet mars-april. Medborgare som röstar på det ledande partiet (Socialdemokraterna) är även mer tydligt positiva till sin ledare i Sverige jämfört med övriga Europa, med 74 procent positiva beskrivningar. Det är alltså framförallt S-sympatisörer som beskriver Löfven i positiva ordalag i takt med att krisen blir mer påtaglig. Dock beskrivs Löfven i genomsnitt något mindre positivt jämfört med ledare i andra europeiska länder. I ett fall sticker Sverige ut en del från övriga länder: de som röstar på annat parti beskriver Löfven som ”otydlig” och ”svag”.

Borde ha agerat

Frågan är om Socialdemokraternas, och andra regeringsbärande partiers, uppgående nivåer kommer bestå. De kritiska röster som hörs nu i det svenska fallet, framförallt från höger, är att statsministern och regeringen borde ha agerat distinktare och snabbare. SCB:s partisympatiundersökning från juni 2020 visar att det är en relativt hög andel av de som angett ”vet ej” som gått till Socialdemokraterna under våren. S har alltså vunnit osäkra väljares förtroende. Det är möjligt att väljarna över tid kommer att ifrågasätta dagens svenska modell i högre grad och blicka mot andra alternativ inför valet 2022.

Sammantaget visar studien på en stark koppling mellan hur medborgare värderar sin ledare och om de stödjer det regeringsbärande partiet. Den tyder också på att medborgare i krisens mest intensiva skede blev mer positiva till sin statsminister över lag. Corona-krisen har stärkt kopplingen mellan ledning och parti även i norra Europa.

Annika Fredén, universitetslektor i statsvetenskap, Karlstads universitet

Sverker Sikström, professor i psykologi, Lunds universitet