Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ingenting kan vara viktigare än att rädda företag och jobb från kollaps. Men dessa skattebetalarnas pengar måste förses med kravet att företagen efter krisen snabbar på sin omställning mot fossilfrihet i produktionen, klimateffektivare godsflöden, och mer virtuella konferenser och digitala kommunikationsplattformar på bekostnad av antalet flygresor, skriver debattören. Bild: Pontus Lundahl/TT
Ingenting kan vara viktigare än att rädda företag och jobb från kollaps. Men dessa skattebetalarnas pengar måste förses med kravet att företagen efter krisen snabbar på sin omställning mot fossilfrihet i produktionen, klimateffektivare godsflöden, och mer virtuella konferenser och digitala kommunikationsplattformar på bekostnad av antalet flygresor, skriver debattören. Bild: Pontus Lundahl/TT

Coronakrisen borde motivera oss till en radikal klimatomställning

Det kan tyckas opassande att rikta fokus mot klimatkrisen mitt under brinnande pandemi. Samtidigt är det precis nu - på grund av de erfarenheter vi har gjort när världen har agerat mot viruset, som vi bör kraftsamla för att nystarten, efter Coronakrisen ska vara klimatsmart, skriver Stefan Edman, biolog och författare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Är det brist på timing att i dessa dagar påminna om klimatkrisen? Snudd på okänsligt? Borde inte vartenda debattinlägg och varje minut av det offentliga samtalet fokusera på den värsta pandemin sedan spanska sjukan, på en tillvaro som innan vi hann fatta det blivit groteskt oigenkännlig? Ond bråd död, tomma gator, stängda gränser, övervakning, överlastade sjukhus, hotande företagskollaps och en historisk massarbetslöshet.

Jo, så kan man verkligen tänka. Vem orkar bry sig om den globala uppvärmningen när mänskligheten drabbats av den lömskaste av fiender – osynlig, snabbt invaderande, omöjlig att besegra med aldrig så många tanks, u-båtar och bombflyg?

Utnyttja erfarenheter

Och ändå: Det är ju precis nu, i coronakrisens epicentrum som vi också kan och måste planera för livet efter viruset. Och utnyttja våra erfarenheter av kampen mot covid-19 för att på samma starka sätt mobilisera mot den andra, mer långsiktiga men dock gemensamma fiende som hotar att förstöra liv, egendom och framtid för mänskligheten. Inte nu, inte nästa vecka men inom överblickbar tid. Klimatkrisen.

”När det värsta är över ska vi återstarta i grön omställning”. Ungefär så sa finansminister Magdalena Andersson häromdagen. Utmärkt! Varje regering borde nu – mitt i allt annat - tillsätta en grupp forskare, etiker och aktade ledare i politik och näringsliv. Uppdrag: Att begrunda fakta, erfarenheter och klokskap från det som nu händer, i syfte att vägleda oss för denna gröna återstart.

Krav på fossilfrihet

Det handlar givetvis om många frågor men kanske kan man urskilja tre huvudspår där det redan finns en början till analys, i Sverige och internationellt.

- Grön återstart för näringslivet

Ingenting kan vara viktigare än att rädda företag och jobb från kollaps. USA:s regering satsar hittills 2000 miljarder dollar, Tyskland 700 miljarder euro, Sverige med bland annat 100 miljarder kronor i direkta stöd till företag. En Marshallplan diskuteras just nu i EU. Trump och Macron presenterar sig nu också som ”krigspresidenter”.

Men dessa skattebetalarnas pengar måste förses med kravet att företagen efter krisen snabbar på sin omställning mot fossilfrihet i produktionen, klimateffektivare godsflöden, och mer virtuella konferenser och digitala kommunikationsplattformar på bekostnad av antalet flygresor. Somliga företag måste kanske försvinna i den ”kreativa förstörelse” som – om än smärtsamt - alltid varit en del av kriser och förnyande paradigmskiften.

Den globaliserade ekonomin har många goda värden. Men krisen nu visar att mycket måste förändras, inte minst den ohämmade tillväxtens volym och innehåll. Men det är intressant att flera svenska storföretag med värdekedjor runtom på klotet - och kravet på just-in-time-leveranser från till exempel Kina – de senaste veckorna har diskuterat att flytta hem delar av sin komponenttillverkning eller åtminstone till orter närmare Sverige. Syftet är i första hand att minska sårbarheten, men det betyder förstås också stora vinster för klimatet genom kortare transporter.

Drivas med förnybar energi

Företag bör också uppmanas att göra som Microsoft. Alla deras anläggningar ska 2025 drivas med förnybar energi. Fem år senare ska IT-jätten vara koldioxidnegativ, det vill säga ta bort mer koldioxid ur atmosfären än man släpper ut. 2050 kommer Microsoft att ha reducerat så mycket koldioxid att det överträffar företagets alla utsläpp sedan det grundades av Bill Gates 1975.

- Flyget har nödlandat – ställ om branschen

Både det nationella och internationella flyget står stilla i flertalet länder. I Sverige har branschen fått stödpaket i miljardklassen; viss personal omskolas för sjukvården. Men när pandemin är över, ska då världen fortsätta öka flygandet med 150 procent årligen? Det är inte rimligt, även om flyget ”bara” står för 4-5 procent av den globala klimatpåverkan. Stödpengarna måste bidra till en radikal omställning med snabbare introduktion av energieffektivitet, förnybara bränslen, eldrift mm. Andelen nöjesresor med flyg måste minska.

Det fasansfulla virusdramat ger oss ett kanske avgörande incitament för klimatomställning av hela samhället

- Minska sårbarheten i Sveriges livsmedelsförsörjning

Baslivsmedel transporteras hit från andra länder trots att vi skulle kunna producera dem minst lika bra och mera hållbart och klimatsmart på svenska åkrar. En åkerareal på 500 000 hektar, lika stor som Hallands yta, används för närvarande inte alls. Vi importerar även drivmedel till traktorer och maskiner, konstgödsel och utsäde. Sammantaget har vi idag den lägsta självförsörjningsgraden på livsmedel i EU, mindre än 50 procent; jämför Finland med 80 procent.

Coronakrisen bränner in på bara huden. Men den har också på kort tid utlöst en löftesrik och stark våg av empati och ökad tillit, till både grannar och utsatta medmänniskor, till förnuft och vetenskap, myndigheter och politik. Detta kan vi som nation vara stolta över. Låt oss ta vara på denna positiva vilja till flexibilitet och förändringar för att också så snart möjligt göra storverk för att bidra till att få hejd på klimatkrisen. Även om denna för många av oss kanske fortfarande upplevs som lite mer abstrakt och avlägsen, i tid och rum. Det fasansfulla virusdramat ger oss ett kanske avgörande incitament för klimatomställning av hela samhället. Det får inte Sverige och världen missa.

Stefan Edman, biolog och författare