Sverige, och Europa som helhet, präglas av en stagnerande ekonomisk utveckling. Ekonomierna i USA, Kina och Indien växer i betydligt snabbare takt. En anledning är avsaknaden av en aktiv näringspolitik.
Lagpaketet ”Inflation reduction act” som genomförs i USA innebär exempelvis att 391 miljarder dollar investeras i energiproduktion och grön omställning under en tioårig period. Om samma nivå av investeringar hade genomförts i Sverige, med hänsyn till den relativa skillnaden i BNP, skulle det motsvara knappt 11 miljarder kronor i satsningar årligen, varav drygt 7 miljarder kronor i riktade skattesänkningar till näringslivet. Det kan jämföras med knappt 1,4 miljarder kronor som genom Industriklivet går till att stödja den gröna omställningen i Sverige under 2023. Satsningarna i USA är 8 gånger större jämfört med i Sverige.
Betydelsen av att främja investeringar framträder i den nya studien Nordic Innovation Triangle som vi publicerar i dag. Där har vi kartlagt hur mycket som totalt investeras i ekonomin, och nivån på arbetslösheten i Nordens 27 regioner. Det framträdande mönstret är att regioner med högre nivå av totala investeringar per vuxen, också är de som har lägre arbetslöshet. Stockholmsregionen, Västsverige och övre Norrland har en högre nivå av investeringar per vuxen jämfört med snittet för de nordiska regionerna.
Skattesänkningar för högteknologiska företag
Nivån av samlade privata och offentliga investeringar per invånare är 11 procent högre i Västsverige (Västra Götalands och Hallands län), än i den genomsnittliga nordiska regionen. Samtidigt finns en klar uppsida med ytterligare ökade investeringar. Om nivån av investeringar i regionen kan höjas med en femtedel, förväntas arbetslösheten minska från 7,3 till 6,9 procent.
I vår kartläggning framgår det nämligen tydligt att de små och medelstora företagen i Sverige ligger efter gällande samverkan
Reformer krävs för att stärka företagens villkor, i form av regelförenklingar, minskad skattebörda och konkurrenskraftig bolagsbeskattning. Sverige har skäl att uppmuntra investeringar i ett tidigt skede i nästa generation av högteknologiska, gröna företag, genom skattesänkningar. Kostnaden för dessa skattelättnader kommer att återbetalas många gånger när dessa företag växer, betalar skatt och anställer personer som också betalar skatt.
Enklare regelverk för mikroföretagare
Grannlandet Estland är ett föredöme kring hur enklare reglering av företagen kan bli möjligt. Minskade krav på pappersarbete från myndigheternas sida, och ökade möjligheter att hantera bokföring och kvitton digitalt, är exempel på policyåtgärder som kan förenkla de små och medelstora företagens villkor.
Förra året presenterade utredningen om enklare regelverk för mikroföretagare och en modernare bokföringslag sitt förslag, om förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. Denna övergripande plan för hur regelverken för särskilt mindre och medelstora företag kan förenklas, bör snarast införas. Genom att krånglet minskar, får entreprenörer ökad tid till att bygga upp samverkan med andra, och förutsättningarna att locka till sig tillväxtkapital stärks.
Byråkrati tar tid från samverkan
I vår kartläggning framgår det nämligen tydligt att de små och medelstora företagen i Sverige ligger efter gällande samverkan. I Västsverige är 46 procent av de små och medelstora företagen inriktade på produktinnovationer, betydligt högre jämfört med i övriga Norden. Regionens företag ligger också marginellt före övriga Norden i andelen som verkar med affärsprocess innovationer. Däremot är enbart 13 procent av de innovativa små och medelstora företagen i Västsverige inriktade på samverkan med andra, klart lägre än genomsnittet för Norden. Vi menar att en förklaring kan vara att företagen i Sverige beskattas och regleras hårt. Tiden som går åt till myndigheternas byråkratiska pappersarbete minskar möjligheter till att utveckla samverkan med andra.
I den ekonomiska politiken finns i dag en avsaknad av formulerade målsättningar, kring hur nivån av investeringar kan främjas, och kring hur företagens möjligheter att bygga upp samverkan med andra kan stimuleras. Grunden till att växa som en kunskapsekonomi finns redan hos landets små och medelstora företag. Sverige utmärker sig på flera plan som Europas mest eller näst mest innovativa land. Men regeringen måste agera för att stimulera utvecklingen. I avsaknad av reformer kommer Sverige att stagnera, i en tid då andra länder satsar medvetet på att stärka företagandets villkor och attrahera investeringar.
Nima Sanandaji, ordförande ECEPR (European Center for Entrepreneurship and Policy Reform)
Saeid Esmaeilzadeh, medgrundare och vd Esmaeilzadeh holding
Mouna Esmaeilzadeh, medgrundare och styrelseordförande Esmaeilzadeh holding
LÄS MER:Därför har kronan rasat – lägsta på 15 år
LÄS MER:Thedéen: Inflationen biter sig fast – krävs fler räntehöjningar