Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En väg som varit dålig i många år är Exportgatan på Hisingen. Lastbilschaufförer vittnar dessutom om flera feldoserade kurvor i Göteborg, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg/TT, Privat
En väg som varit dålig i många år är Exportgatan på Hisingen. Lastbilschaufförer vittnar dessutom om flera feldoserade kurvor i Göteborg, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg/TT, Privat

Bygg ut vägnätet – för att rädda liv och skapa arbeten

Kvaliteten på svenska vägar sjunker allt snabbare för varje år. I Göteborg vittnar lastbilschaufförer om feldoserade kurvor och det höga antalet vägbyggen påverkar trafiken negativt. Nu behövs rejäla investeringar i både utbyggnad och underhåll av vägnätet, skriver, riksdagsledamöterna Helena Gellerman (L) och Sofia Westergren (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Senaste året har påvisat vikten av ett starkt samhälle som går att lita på. Hela landet måste ges förutsättningar att hantera kriser och där spelar infrastrukturen en avgörande roll. Transporter dygnet runt sju dagar i veckan är nödvändigt för att Sverige ska fungera. Ibland liknas det hela vid ett blodomlopp som försörjer viktig samhällsservice med syre. Ska hela landet leva måste infrastrukturen fungera men tyvärr visar verkligheten något annat när det gäller kvaliteten på de svenska vägarna.

Flera problem

Dagligen kan man läsa om dåliga vägar som inte underhålls och inte minst dålig vinterväghållning är ett problem när man försöker minimera insatserna istället för att göra vägarna körbara.

Vinterväghållning har idag fokus på lägsta möjliga kostnad istället för säkerhet. Yrkeschaufförer är kritiska och tycker att deras arbetsmiljö blivit kraftigt försämrad. Entreprenörer som hållit på med vinterväghållning i många år säger att förr skulle de göra vägarna körbara med plogning och saltning, idag används saltlake med sämre effekt för att nå lägsta möjliga kostnad, med resultat att säkerheten blir lidande.

Den ökade spårbildningen är också en stor säkerhetsrisk, från 2014 har spårdjupen ökat med 100% enligt trafikverket. Spåren i vägbanan skapar problem för vinterväghållning och orsakar vattensamlingar. Ekonomilagning som görs med bitumen och grus skapar stor irritation då den orsakar både stenskott på vindrutor och plåtskador, lagningarnas hållbarhet är dessutom väldigt dålig. På västkusten vittnar yrkeschaufförer om det undermåliga oljegruset som även läggs på motorvägar. Skadorna som lagats är tillbaka redan efter ett par veckor, det kan inte ens kallas provisoriskt med så kort hållbarhet.

Ett antal kommuner i Dalsland krävde nyligen åtgärder på de undermåliga vägarna i landskapet genom en skrivelse till Västra Götalandsregionen. I Göteborg pågår extremt många vägbyggen vilket påverkar trafiken negativt. En väg som varit dålig i många år är Exportgatan på Hisingen. Lastbilschaufförer vittnar om flera feldoserade kurvor i Göteborg, ett exempel är den vid Klarebergs utfart på E6.

Under 2020 valde Trafikverket att istället för nödvändigt underhåll sänka hastigheten på flera vägsträckor i landet, hela 121 mil väg fick sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim. Man ansåg att detta var nödvändigt av säkerhetsskäl då standarden på vägarna var så dålig.

Över 50 år gammalt

I Trafikverkets underlag för kommande infrastrukturproposition konstaterar man att kvaliteten på vägarna sjunker allt snabbare för varje år, både det låg- och högtrafikerade vägnätet försämras. 63% av det statliga vägnätet är byggt före år 1970, och är dimensionerat för den trafik som var aktuell då.

Att inte anpassa och underhålla det man en gång byggt är en mycket dålig affär, och med vägunderhåll extra tragiskt då det även kräver liv. Trafikverkets prognos är att transporterna förväntas öka för gods med 50% och persontransporter 30% till år 2040.

Samtidigt som arbetslösheten stiger, till följd av pandemin, så stiger behovet av investeringar i den svenska infrastrukturen. Dåliga vägar är en riskfaktor för både liv och fordon. Olycksstatistiken kommer att öka på grund allt sämre vägar. Varför inte lösa två problem på samma gång? Rejäla investeringar i både utbyggnad och underhåll av vägnätet behövs och arbetskraften finns, en ekvation som måste gå att lösa. Det tjänar hela samhället på – både på kort och på lång sikt.

Vi som skriver bor i Västra Götaland och har ett förflutet med fordon och vägar. Gellerman har arbetat på Volvo med elutveckling och även på Chalmers med trafiksäkerhet och självkörande bilar och Westergren har tidigare varit åkare och även kört tunga farligt-gods transporter.

Fordons- och trafiksäkerhetsintresset har vi tagit med oss i vår politiska gärning.

Helena Gellerman (L), Lerum, riksdagsledamot, Trafikutskottet

Sofia Westergren (M), Stenungsund, riksdagsledamot, Finansutskottet