Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

När en narkotikaberoende individ får vård och lämnar eller kraftigt reducerar sitt drogintag får detta positiva återverkningar på samhället, skriver debattörerna. Bild: Lev Dolgachov
När en narkotikaberoende individ får vård och lämnar eller kraftigt reducerar sitt drogintag får detta positiva återverkningar på samhället, skriver debattörerna. Bild: Lev Dolgachov

Bygg ut beroendevården – och satsa oss ur krisen

Det är uppenbart att det är en mycket dålig idé att minska kostnaderna för beroendevården i Göteborg. Tvärtom så måste vi satsa oss ur krisen, skriver bland andra Bo Söderpalm, överläkare och professor i psykiatri.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nästan dagligen läser vi om skjutningar, mord och gängkriminalitet. Politikerna konstaterar att utvecklingen är katastrofal och kraftfulla åtgärder på flera plan utlovas. En del vill satsa mer än andra, man tävlar om att visa sin goda vilja. Men finns det nödvändiga helhetsperspektivet? Har inte väsentliga samband missats? Frågan ställs då Göteborgs beroendevård åter står inför neddragningar, som en följd av politiska beslut.

De gängkriminellas dominerande verksamhet är illegal ”import” och försäljning av narkotika, men även av alkohol och cigaretter. Beroendevården märker av detta i form av ett ökat söktryck och statistik visar en ökande narkotikarelaterad dödlighet, som drabbar främst unga vuxna med åtföljande stor tragik för närstående.

Beroendevården kan erbjuda flera vetenskapligt beprövade metoder för att minska användningen av narkotika och alkohol och därmed den destruktiva livsföringen och dödligheten. Mest effektivt är substitutionsbehandling för opiatberoende, Laro-behandling, som räddar liv dagligen. Även läkemedelsbehandling av patienter med adhd och substansbrukssyndrom, till exempel amfetamin, är effektiv och sannolikt livräddande. Dessutom har både farmakologiska och psykologiska metoder effekt på personer med alkoholberoende, den största gruppen beroendesjuka.

När en narkotikaberoende individ får vård och lämnar eller kraftigt reducerar sitt drogintag får detta positiva återverkningar på samhället. Dels minskar eller upphör brottsligheten (inbrott, rån, häleri), som varit nödvändig för att finansiera intaget. Hälsoekonomiska beräkningar visar att det kostar samhället 10 000 kronor per dygn för att en intravenös amfetaminbrukare skall få ihop 500 kronor till att finansiera sitt dagliga intag. Och dels innebär utträdet från livet som narkotikaberoende ofta att en langare försvinner. Detta skulle kunna minska spridningen av narkotikabruket, såvida inte ersättare träder in, vilket leder oss till nyrekryteringen av såväl försäljare som narkotikaberoende.

Bakgrunden till både narkotikaberoende och gängkultur har flera faktorer. Medicinska såväl som politiska, sociologiska, ekonomiska och psykologiska faktorer spelar in. Vi som skriver har en medicinsk profession och vill därför belysa det medicinska perspektivet. Det är väl belagt att många av de tungt kriminella redan tidigt i livet haft problem som varit kända av både socialtjänst, bup och skola. Skolgången har ofta varit bristfällig och avslutats med icke-godkända betyg. Det är lika välkänt att en stor andel av de med en sådan tidig problematik har adhd, en funktionsnedsättning som ofta inte har uppmärksammats, eller där en adekvat behandling inte satts in eller fullföljts. Av personer som frihetsberövats och fått relativt långa straff har cirka 45 procent en adhd-diagnos. Det är lika välbelagt att personer med adhd har en större risk att utveckla beroendetillstånd än andra samt att adhd är förenat med överdödlighet. Obehandlad adhd bidrar alltså till bristande skolgång, kriminalitet, substansberoende och för tidig död.

Men, vi har effektiva behandlingar för adhd och studier talar för att tidigt insatt adhd-medicinering förbättrar skolresultaten och kan normalisera risken att utveckla substansbrukssyndrom. Även hos beroendesjuka vuxna med adhd kan behandlingen reducera droganvändningen, kriminaliteten samt minska funktionsnedsättningen. I Göteborg sköts adhd-behandling av vuxna med beroendetillstånd av Beroendekliniken.

Mot ovanstående bakgrund är det uppenbart att det är en mycket dålig idé att minska kostnaderna för beroendevården i Göteborg. Tvärtom - vi måste satsa oss ur krisen! Politikerna bör kraftigt bygga ut beroendevården, så mycket det bara går, och man bör höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för medarbetarna, så att personalbrist inte blir ett hinder.

Varför? Jo, i första hand för att det är oetiskt att inte göra det, då vården annars tvingas spara på livräddande behandlingar. I andra hand för att varje satsad krona på beroendevården kommer att ge många kronor tillbaka i det större perspektivet. En sådan satsning borde vara rena sparbössan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Beroendevården kan å andra sidan effektivisera handläggning och diagnostik för att så snabbt som möjligt kunna ge så många patienter som möjligt verksam behandling, då varje dag i aktiv, tung droganvändning innebär en livsfara för patienten och stora kostnader för samhället.

Bo Söderpalm, professor i psykiatri och universitetssjukhusöverläkare

Andrea de Bejczy, med dr i psykiatri, läkare

Hanna Kataoka, doktorand, överläkare, specialist i psykiatri, beroendemedicin och rättspsykiatri.

för Gruppen för Beroendemedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

LÄS MER: Nedmonteringen av beroendevården riskerar att kosta liv

LÄS MER: Katastrof att Stigbergskliniken försvinner

LÄS MER: Stoppa nedläggningen av beroendevården i Olskroken