Göteborgs stad har idag ett klimat- och miljöprogram med formuleringen ”Göteborgs Stad ska driva på omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle och vara en av världens mest progressiva städer när det kommer till att förebygga och åtgärda miljö- och klimatproblem”. Detta fanns med i Göteborgs stads budget redan år 2008.
Med endast är tio år kvar att uppfylla Agenda 2030, som ska rädda såväl miljö som klimat, är det stora ord som behöver omsättas till handling omgående.
Luftrenande egenskaper
Den aktuella tomten för bygget är en av de kvarvarande, inklämda grönytorna i ett i övrigt tätbebyggt område. Det kan tyckas som en banal yta som inte har något större värde i det stora perspektivet, men betänk då att träd av större storlek och högre ålder tar upp mer koldioxid från luften än små och unga, och gröna takterrasser kompenserar inte för dessa luftrenande egenskaper. Såväl krona, som stam och rotsystem hyser en biologisk mångfald som knappt är synlig för det mänskliga ögat.
Dessutom är all forskning är entydig kring vikten av grönska i staden för människors hälsa. Träden som är en klimatutjämnare av rang har en skylande effekt som skyddar från såväl hetta som solens strålning. De kan rent av vara det som krävs för att förhindra översvämningar och vattenskadade byggnader vid skyfall. Städerna har en helt avgörande roll i att försöka bromsa den globala uppvärmningen. Asfalt och andra hårdgjorda ytor är starkt värmeökande faktorer i staden, där träden är den enormt viktiga motvikten. De flesta har nog noterat att temperaturskillnaden mellan centrala Göteborg och områdena utanför oftast skiljer sig tre grader. Få vill vara kvar inne i centrum när värmen slår till.
Strider mot klimatmålen
Genom att nalla på dessa ”obetydliga” områden vänjer vi in oss vid en stadigt minskande andel grönyta. Planerna går stick i stäv med det nya klimat- och miljöprogrammets mål om minskad klimatpåverkan genom resor och transporter och att grönytor inte bara ska bevaras, utan utökas. Det saknas dessutom miljöperspektiv i beslutet om markreservationen, vilket är anmärkningsvärt eftersom man särskilt trycker på sociala och ekonomiska hållbarhetsfaktorer.
Vår erfarenhet av tidigare studerade planförslag är att resultatet av krav på miljöanpassat byggande ofta inte anpassas efter ekologiska krav i realiteten. Vi vill att Göteborgs stad agerar utifrån ett fullständigt hållbarhetsperspektiv såsom ambitionen varit ända sedan 2008. Bygg gärna, men utnyttja redan hårdgjorda ytor bättre istället för att nalla på grönytor.
Kim Weinehammar Naturskyddsföreningen Göteborg
Kristin Westlund Naturskyddsföreningen Göteborg
Sarah Johansson Naturskyddsföreningen Göteborg