”Majoritetsägarna lockade oss alla med falska löften… Majoritetsägarna har visat att de inte respekterar grundlagens mening om vad ansvarigt utgivarskap innebär. Den redaktionella integriteten respekteras inte.”
Med den slutrepliken lämnade Ivar Arpi chefredaktörskapet för Bulletin. Ytterligare fem i redaktionsledningen, bland annat tidningens politiska chefredaktör Alice Teodorescu Måwe, tog samtidigt sina pennor och lämnade Bulletin. Tidigare har delägaren och senior editor Thomas Gür och Paula Neuding som var med och grundade tidningen lämnat.
Öppen ridå
Det som utspelat sig inför öppen ridå, läs Facebook och Twitter, är som en klassisk tragedi. Intriger, tjuvnyp, invektiv och ett eller annat mer lustfyllt karaktärsmord som att redaktionen producerat ”trist sojabaserad lättmjölk” har haglat.
Slutscenen eller i varje fall första akten slutar med att alla är vingklippta.
Men framförallt är det allmänheten, grundlagen och det som bygger en publicistisk verksamhet som fått sig en allvarlig törn.
Professorer, journalister, företrädare för branschorganisationer och ledarskribenter har när de recenserat uppsättningen utgått ifrån att det finns en utgivare för Bulletin. Även redaktionen och ägarna levde i tron att det fanns en behörig utgivare.
Men kejsaren var naken.
Saknade utgivningsbevis
Bulletin saknade utgivningsbevis och hade en rättslig status som vilket klotterplank som helst på internet. Det finns i och för sig inget att invända mot att någon driver en webbplats utanför yttrandefrihetsgrundlagarna om det är ett medvetet val och att medarbetarna och läsarna inte förespeglas något annat.
Utan utgivningsbevis bortfaller åtskilliga av de grundbultar i yttrandefrihetsgrundlagarna som tillsammans ska säkerställa ”en fri åsiktsbildning”. En rättighet som enligt regeringsformen utgör en av grunderna för ett demokratiskt statsskick.
För skribenterna innebär avsaknaden av tryckfrihetsförordningens regler om ensamansvar att de var och en är rättsligt ansvarig för sina texter. Vd och styrelse kan bli medansvariga vid bland annat olaga integritetsintrång och upphovsrättsintrång enligt lagen om elektroniska anslagstavlor.
På samma sätt försvagas anskaffarfriheten, istället för Justitiekanslern och svensk grundlag blir en webbtidning utan utgivningsbevis underställd Integritetsskyddsmyndighetens prövning (tidigare Datainspektionen) och ska följa EU:s dataskyddsdirektiv och samtliga bestämmelser i brottsbalken. En webbtidning utan utgivningsbevis kan glömma att få sin sak rättsligt prövad med jury och får inte fördel av de trösklar som finns i tryckfrihetsförordningen för att en publicering ska kunna fällas.
Ingen anonymitet
Men allvarligast av allt är ändå att rätten att lämna uppgifter anonymt för offentliggörande inte gäller för verksamheter utanför tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Utan utgivningsbevis faller myndigheternas förbud att efterforska vem som lämnat en uppgift, någon tystnadsplikt för den som tar emot uppgifterna finns inte och utrymmet för myndigheterna att vidta repressalier mot uppgiftslämnare ökar.
Det duger inte att tro att man har utgivningsbevis eller att som uppgiftslämnare rakt av godta att man är skyddad. Det ligger ett stort ansvar på medieföretag att tydligt redovisa vad som gäller men det faller också ett visst ansvar på presumtiva uppgiftslämnare, visselblåsare, att aktiva söka svar på om meddelarskydd finns.
Så vitt känt har ingen uppgiftslämnare råkat illa ut efter att ha lämnat uppgifter till Bulletin. Men tilltron till publicistisk verksamhet har likväl skadats.
Så vitt känt har ingen uppgiftslämnare råkat illa ut efter att ha lämnat uppgifter till Bulletin. Men tilltron till publicistisk verksamhet har likväl skadats.
Svaret på vad som gäller för en webbtidning finns i ett öppet register på Myndigheten för press, radio och tv:s webbplats. En tumregel till alla göteborgare, smålänningar och västgötar och alla övriga är att en dagstidning som ger ut en tryckt tidning har ett fullgott skydd även för sina webbpubliceringar. Det gäller även radio och tv som sänder med tillstånd från regeringen eller myndighet.
Struktur och ordning är med andra inte i första hand en intern fråga för den som vill bedriva en seriös publicistisk verksamhet under yttrandefrihetsgrundlagarna. Med utgivningsbevis följer fördelar men också krav på att det ska finnas en behörig utgivare. Utgivaren ska ha en kontroll över allt som publiceras och inget får publiceras mot utgivarens vilja.
Ägare styr med budget, övergripande mål och genom att ha suveränitet över vem som ska vara utgivare för verksamheten. Ägaren kan avsätta utgivaren och därmed hans eller hennes ställföreträdare med omedelbar verkan.
Istället kan ägaren utse någon de tror bättre kan infria förväntningarna vare sig målet är formulerat som en politisk eller religiös inriktning och krav på att innehållet ska baseras på icke separerad, färsk och fet komjölk.
Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert