Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bristen på stöd att komma ut i arbete, standardiseringen av boendestöd och nedlagda mötesplatser leder till att en stor andel psykiskt sköra lever i total isolering, liknande den karantän som nu Sveriges befolkning har fått erfara. I deras fall är den dock helt utan slutdatum. Bild: Stina Stjernkvist / TT
Bristen på stöd att komma ut i arbete, standardiseringen av boendestöd och nedlagda mötesplatser leder till att en stor andel psykiskt sköra lever i total isolering, liknande den karantän som nu Sveriges befolkning har fått erfara. I deras fall är den dock helt utan slutdatum. Bild: Stina Stjernkvist / TT

Bryt den livslånga karantänen för psykiskt sköra

Människor med långvarig psykisk ohälsa får inte det stöd de behöver och en majoritet av svenska kommuner använder inte evidensbaserade metoder. När Sverige lyfter corona-restriktionerna är det dags för regeringen att se dem som levt isolerade i åratal, skriver Barbro Hejdenberg Ronsten, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Ulrika Fritz, ordförande i Yrkesföreningen för personligt ombud Sverige.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ofta förmedlas en dyster bild av personer med långvarig psykisk ohälsa — men faktum är att många kan återhämta sig. Men då måste de få rätt sorts hjälp. Ett exempel på det är metoden ”Individual Placement and Support”, (IPS). Den går ut på att samla ett nätverket runt individen: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och vården, alla med målet att underlätta för personen att komma ut i ett yrke som hen själv vill jobba i. Metoden är evidensbaserad och rekommenderas av Socialstyrelsen. Trots det säger bara 41 procent av Sveriges kommuner att de erbjuder IPS eller liknande metoder och de som erbjuder metoden har endast ett fåtal platser.

Räddar liv

Boendestöd, eller individstöd, är en annan insats som räddar liv genom att stötta den psykiskt sköra, till exempel en person med psykossjukdom eller bipolär sjukdom, i sitt hem. Men det stödet har på senare tid blivit allt mer standardiserat — vilket tar bort den nödvändiga individanpassningen. I vissa kommuner krävs läkarintyg för att beviljas boendestöd. Många kommuner har även infört en avgift för att få boendestödet, vilket leder till att en del inte längre har råd. Dessutom saknar många boendestöd de kunskaper om psykisk ohälsa som krävs för att ge ett professionellt stöd.

Fler måste få tillgång till nätverksstöd genom IPS. Försäkringskassan måste sluta kräva orimliga uppgifter i läkarintyg och acceptera behandlande läkares bedömning så att våra grupper har chans att återhämta sig och få en bättre ekonomi.

Bristen på stöd att komma ut i arbete, standardiseringen av boendestöd och nedlagda mötesplatser leder till att en stor andel psykiskt sköra lever i total isolering, liknande den karantän som nu Sveriges befolkning har fått erfara. I deras fall är den dock helt utan slutdatum.

Coronapandemin har förvärrat situationen. Mötesplatser håller stängt och boendestödet har skurits ned. Det är förståeligt att vården och kommunerna vill minska smittspridningen, men vi vill varna för att detta absolut inte får bli en vana när krisen är över. Redan innan krisen fick psykiskt sköra alldeles för lite stöd.

Orimliga läkarintyg

Vi kräver:

- Utökad socialpsykiatri: Boendestödjarna behöver få högre status och mer utbildning. Stödet ska vara kostnadsfritt och anpassas efter individens behov. Fler bra mötesplatser och sysselsättningsverksamheter behövs.

- Bättre stöd till arbete och sysselsättning: Fler måste få tillgång till nätverksstöd genom IPS. Försäkringskassan måste sluta kräva orimliga uppgifter i läkarintyg och acceptera behandlande läkares bedömning så att våra grupper har chans att återhämta sig och få en bättre ekonomi.

När presenterar Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en plan för ett långsiktigt och hållbart stöd för psykiskt sköra?

Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH

Ulrika Fritz, ordförande i Yrkesföreningen för personligt ombud Sverige, YPOS