Trots strandade förhandlingar i Madrid och bakåtsträvande politiker i Washington, Moskva och Brasilien kan 2019 gå till historien som det år då klimatfrågan på allvar blev en självklarhet för många människor, något att förhålla sig till i vardagens alla små och stora beslut. Och under skiktet av idéer och tankar, debatter och diskussioner, växer nya tekniker och praktiker fram som möjliggör en annan relation till atmosfärens molekylsammansättning.
När jag blickar ut mot 2020 ser jag ett år då elektrifieringen av transportsektorn slår igenom på allvar i Sverige. Det är inte bara elbilarna och laddhybriderna som kommer att slå nya rekord, även elbussarna, ellastbilarna och elmopederna tar marknadsandelar och nya märkliga fordon dyker upp på våra vägar och trottoarer till glädje och förtret. En diskussion kommer kanske att starta om behovet av särskilda vägbanor och regler för en framväxande brokig fauna av nya mobilitetslösningar.
Bara början på omställningen
Vi kommer att läsa om experiment med el- eller vätgasdrivna flygplan och många börjar fundera över hur olika transportslag kan kombineras på nya sätt under resan från A till B, medan andra begrundar konsten att bara våga stanna i A. Men 2020 är bara början på en mer radikal omställning av transportsystemet vars okända slutpunkt får stadsplanerare att både svettas och glittra svagt.
Men 2020 är bara början på en mer radikal omställning av transportsystemet vars okända slutpunkt får stadsplanerare att både svettas och glittra svagt
När jag kisar in i 2020 ser jag ett år då det går upp för många att solenergi är det vi har mest av även i Sverige. Tusentals husägare kommer vända sina blickar mot skyn och täcka sina tak, fält av paneler för direkt solbruk kommer att växa i storlek och mängd, finansierade av banker, IT-jättar och andelsägare, och några kommer att börja fundera på varför husen fortfarande byggs åt fel håll utan en tanke på blomman som sträcker sig mot ljuset.
Över Sverige kommer en vind att blåsa genom skogar av roterande blad som skapar elöverskott och effektvariationer, som får vissa att oja sig och andra att se storartade möjligheter. Och på gator och torg hörs småprat om energilagring och en kvinna i hatt undrar stilla hur stålindustrins efterfrågan på vätgas kommer att påverka kampen mellan framtidens kolfria energibärare.
Insikter om konsumtionen
När jag blundar och lägger örat mot dörren till 2020 hör jag ett mummel som ökar i styrka, om den cirkulära ekonomins utmaningar. Visst återvinner vi, visst köper den ena handen en tröja på second hand, men samtidigt fingrar den andra på den nya telefonen och råkar beställa en sak som är otroligt billig och alldeles säkert bra att ha. Fler börjar grunna på var de kommer ifrån och vart de tar vägen, dessa unika grundämnen som vi inte har någon koll på, som vi lite lättsamt gräver upp på någon annans bakgård och sen slarvar bort.
Några börjar på allvar ifrågasätta 1900-talets kardinaltanke om masskonsumtion, som en omodern modernitet, medan allt fler känner sig hjälplösa som konsumenter
Under en historisk epok så kort som ett enstaka människoliv förskingrar vi resurser som tagit årmiljoner att skapa. Några börjar på allvar ifrågasätta 1900-talets kardinaltanke om masskonsumtion, som en omodern modernitet, medan allt fler känner sig hjälplösa som konsumenter och efterfrågar kunskap, experter och politiska styrmedel. Och i ett hörn på ett departement sitter två statstjänstemän som över en kopp kaffe viskar att Sverige inte bara behöver en Energimyndighet utan också en Materialmyndighet.
Många viktiga beslut framöver
Det finns all anledning att känna stark oro inför klimatförändringarna, men det finns också anledning till hopp. När det nu blivit socialt accepterat i breda kretsar att bry sig om vår påverkan på klimatet samtidigt som ny teknik finns tillgänglig till allt lägre kostnad, får individen kraft och makt att agera. Och det agerandet kommer att leda till än större social acceptans och än billigare teknik. Detta kommer att hjälpa klimatförhandlarna, om inte 2020, så 2021.
I den bästa av världar leder denna goda cirkel av individers val, politiska initiativ och teknisk utveckling till en brytpunkt följd av accelererande utsläppsminskningar
I den bästa av världar leder denna goda cirkel av individers val, politiska initiativ och teknisk utveckling till en brytpunkt följd av accelererande utsläppsminskningar. Men redan 2020 måste vi också börja tänka bredare och längre, på andra miljöproblem, på den cirkulära ekonomin och den hållbara utvecklingen i stort. 2020 blir ett spännande år, med många viktiga beslut för oss alla.
Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Chalmers tekniska högskola