Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den mer negativa bilden av Donald Trump kan sannolikt till stor del tillskrivas hur han agerar. Han bryter mot normer om hur en president ska bete sig. Att göra så ger ofta en negativ mediebild, som samtidigt inte alltid är en nackdel eftersom den går att använda för att visa att man är en outsider, skriver debattörerna.  Bild: Tor Johnsson, Johan Wingborg, Karl DeBlaker
Den mer negativa bilden av Donald Trump kan sannolikt till stor del tillskrivas hur han agerar. Han bryter mot normer om hur en president ska bete sig. Att göra så ger ofta en negativ mediebild, som samtidigt inte alltid är en nackdel eftersom den går att använda för att visa att man är en outsider, skriver debattörerna. Bild: Tor Johnsson, Johan Wingborg, Karl DeBlaker

Bevakningen av USA-valet hade ingen negativ slagsida för Trump

Den omfattande bevakningen i svenska medier av USA:s presidentval har nått stor publik. Men de senaste veckorna har denna rapportering också kritiserats för att ha varit för intensiv och för vinklad mot att bekämpa president Trump. Men en ny undersökning från Institutet för Mediestuder visar att kritiken kommer på skam, skriver Lars Truedsson, Institutet för Mediestudier och Bengt Johansson, professor i journalistik vid GU.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Undersökningen har studerat hur de största svenska nyhetsredaktionerna bevakade USA-valet de sista fyra veckorna före valdagen. Den är gjord med samma metodik som tidigare studier av svenska riksdagsval och EU-val, vilket ger möjligheter till jämförelser.

Var det då för mycket bevakning? USA-valet fick inte ens en tredjedel så stor nyhetsuppmärksamhet som förra riksdagsvalet 2018. Jämför vi istället med EU-valet 2019 är skillnaden mindre, men EU-bevakningen är ändå nästan en tredjedel större än USA-bevakningen. Även om USA är en världsmakt måste nog rangordningen av de tre valens bevakning ses som rimlig, eftersom de två val vi jämför med påverkar svenskarna direkt.

Dubbelt så ofta

När det gäller mediebilden av de två kandidaterna och deras partier, visar undersökningen att Donald Trump förekom dubbelt så ofta som Joe Biden. Skillnaden kan hänföras till det nyhetsvärde president Donald Trumps agerande skapar. Men också som en konsekvens av den ”maktbonus” som sittande regeringar generellt har kopplat till medieuppmärksamhet.

Men om vi istället mäter balansen i rapporteringen på det sätt som svensk valrörelsebevakning normalt utvärderas, nämligen med det så kallade AB-indexet från de medievalstudier som gjorts vid Göteborgs universitet sedan valet 1979, så blir bilden en annan. AB-index sammanväger mängden uppmärksamhet med hur positiv eller negativ den varit. Med det måttet visar sig bevakningen ha varit närmast perfekt balanserad. Det Trump vinner i uppmärksamhet förlorar han i att bevakningen av honom är mer kritisk.

Det Trump vinner i uppmärksamhet förlorar han i att bevakningen av honom är mer kritisk.

Det ska också sägas att skillnaden i kritisk bevakning mellan kandidaterna är mindre än man kunnat tro, inte minst om man beaktar den kritik som framförts om svenska mediers bild av Donald Trump. En möjlig förklaring är att den kritik som riktas mot Biden och Demokraterna ofta refereras från politiska motståndare, medan kritiken mot president Trump oftare är en del av journalisternas egen rapportering. Den mer negativa bilden av Donald Trump kan sannolikt till stor del tillskrivas hur han agerar. Han bryter mot normer om hur en president ska bete sig. Att göra så ger ofta en negativ mediebild, som samtidigt inte alltid är en nackdel eftersom den går att använda för att visa att man är en outsider.

Samlas i mitten

Men vi kan alltså konstatera att mätt som AB-index är bevakningen närmast identisk – båda kandidaterna samlas vid en jämförelse med förra riksdagsvalet i mitten av det svenska partilandskapet, tätt ihop med balans mellan både de amerikanska partierna och kandidaterna.

Men frågan är samtidigt om vi inte tittar på fel saker när vi gör denna jämförelse. Är det just balanserad bevakning vi ska kräva av utrikesrapportering? Vi skulle vilja ifrågasätta uppfattningen att utrikesjournalistiken med nödvändighet måste vara balanserad för att ses som opartisk och saklig. Det är nämligen ur vissa principiella synvinklar skillnad mellan inrikes och utrikes valbevakning.

Rättvis bild

När rapporteringen av svenska valrörelser utvärderas, har ofta begrepp som balans varit i fokus. De härleds dels från de krav på saklighet och opartiskhet som public service råder under, dels från allmänna demokratimodeller. Ingen ska gynnas eller missgynnas oskäligt, utan medborgarna ska få en rättvis bild av hur sakfrågor och framförallt de aktörer som bär upp sakfrågorna( det vill säga politikerna) skildras.

Ibland lyfts detta ideal i debatten även till utrikesjournalistiken. För ett antal år sedan (2004) blossade en debatt upp om opartiskhet och utrikesjournalistik, då Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén kritiserades för uttalanden om att hon föredrog demokraten John Kerry före republikanen George W Bush.

Välja mellan alternativ

Vi menar att vi måste skilja mellan bedömningskriterierna för bevakning av en svensk valrörelse och de som sker i andra länder. För en svensk valrörelse är det demokratiteoretiska kravet på journalistiken att vi ska kunna välja mellan olika alternativ. Samma krav gäller knappast för bevakningen av presidentvalet i USA. I stort sett ska ingen som läser svenska nyhetsmedier använda innehållet som beslutsunderlag. Vi behöver istället utrikesnyheter för att göra omvärlden begriplig. Därmed kan inte opartiskhetskrav likställas med balans. Det betyder inte att en nyhetsreporter ska ta ställning för en enskild kandidat, men en matematisk balans är heller inte ett rimligt eller ens önskvärt krav på hur svenska medier bevakar valrörelser i andra länder.

Opartiskhet bör istället ses i termer av allsidighet. Att vi ska begripa de världsbilder och mekanismer som styr väljare och politiker i andra länder. För att nå dit ska bilden vara allsidig. Det är så omvärlden blir begriplig.

Faktabaserad mediekritik

Hur allsidig var då svenska mediers bevakning av presidentvalet 2020 i USA? Jämfört med en svensk valrörelse var USA-bevakningen bredare vad gäller vilka aktörer som fick komma till tals, men smalare ifråga om vilka frågor som fanns på mediedagordningen. Här behövs fler studier för att avgöra om detta är en typisk bild av utrikes valbevakning.

Men en sak har i varje fall denna studie övertygat oss om: vi behöver inte bara faktabaserad journalistik utan även mediekritik som först tar reda på hur journalistiken ser ut, sedan kritiserar den.

Lars Truedson, föreståndare, Institutet för Mediestudier

Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet