Betyget underkänd infördes 1997 när dagens betygssystem med fasta kunskapskrav i varje ämne började tillämpas. Dessa kunskapskrav bygger inte på någon exakt vetenskap utan de är mer eller mindre godtyckligt valda. Den gräns för godkänd som då infördes skulle ligga på en sådan nivå att alla elever som varit närvarande skulle klara den.
Men det blev inte så, utan kraven skärptes mycket kraftigt för de svagaste eleverna. Elevgruppen med ofullständiga betyg ökade från 6 procent till dagens nivå på cirka 25 procent. Det blev också fler som får de lägsta betygen i varje ämne och betydligt fler som inte kommer in på ett nationellt program i gymnasieskolan. Under 1996 var det 6 procent som inte var behöriga och idag är det 15 procent. Det innebär att varje år är det ungefär 15 000 elever som i praktiken är stoppade från att komma in på arbetsmarknaden eftersom nästan alla jobb kräver en gymnasieutbildning.
Under 2000-talet har de svenska elevernas resultat sjunkit i den internationella kunskapsmätningen Pisa
För de starkaste eleverna har utvecklingen varit den motsatta. I dag är det dubbelt så många som får det högsta betyget i ett antal ämnen jämfört med 1996. Det är också betydligt fler elever som får det högsta betyget i alla ämnen. Svårare för de svagaste och lättare för de starkaste, så ser betygsutvecklingen ut.
Huvudorsaken bakom att det blir fler som får högre betyg är betygsinflationen. Sedan skolan marknadsutsattes har betygen gått upp samtidigt som kunskapsresultaten har sjunkit. Höga snittbetyg fungerar som en magnet för att locka till sig elever och det innebär att privata skolhuvudmän kan få högre vinster. Systemet driver effektivt fram en betygsinflation för att den är mycket lönsam. Högst betygsinflationen har de fristående skolorna men samma utveckling syns i nästan alla skolor.
Ett huvudsyfte med dagens betygssystem var att de höjda kraven skulle leda till ökade kunskaper hos eleverna. Det målet har inte uppnåtts. Under 2000-talet har de svenska elevernas resultat sjunkit i den internationella kunskapsmätningen Pisa. Kurvan föll brant nedåt till 2012 och därefter har en uppgång skett till ungefär samma nivå som 2006. Ser man enbart till de svagaste eleverna så har de blivit betydligt fler och de har sämre resultat än år 2000. De höjda kraven har således inte haft någon positiv effekt på elevernas kunskaper.
Möjliga att nå
Varje lärare vet att de krav som ställs på eleverna måste vara rimliga och möjliga att nå. Att ställa för höga krav är kontraproduktivt. Om eleverna misslyckas gång på gång slutar de att försöka. De inser att de inte klarar kraven och de lägger ner verksamheten. För alla de elever som i dag blir underkända är F-gränsen kontraproduktiv, de lär sig mindre.
Det är några tydligt urskiljbara elevgrupper som drabbas av dagens system. Det är elever med en diagnos att de har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD. Det är också elever som kommit till Sverige under grundskoletiden och det är elever som har olika former av inlärningssvårigheter.
Dessa elever är tvungna att gå i grundskolan och där får de varje dag uppgifter som de misslyckas med. När de slutar årskurs 9 får de beskedet att de inte duger till att fortsätta att studera och att de inte platsar på arbetsmarknaden. Samhällets budskap till dessa unga är att de inte är välkomna i samhällsgemenskapen. Det är ett förnedrande och kränkande besked som ingen människa borde utsättas för.
Söka yrkesprogram
I det gamla betygssystemet kunde dessa elever söka in på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Där mognade många av dem och de klarade sådant som var svårt eller omöjligt i grundskolan. Med den tidens antagningskrav till gymnasieskolan fick dessa elever lära sig mer än i dagens system. Med stöd klarade de studierna och de kunde gå ut i arbetslivet där de så väl behövs.
Med de ursprungliga utredningsdirektiven skulle dessa frågor belysas i grunden inför de förändringar som är nödvändiga. Men M, KD, L och SD vill inte ändra något, de vill inte ens utreda problemen. För varje år som detta får fortsätta får vi en stor grupp elever som stoppas från att lära sig mer och som får stora problem med att få ett jobb. Systemet driver fram ett utanförskap, ett stort lidande och stora samhällsproblem.
Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola
LÄS MER:Studiegruppen ska få fler barn att klara grundskolan
LÄS MER:Tusentals elever stängs ute från gymnasiet
LÄS MER:Även utan betyget F skulle vi ha samma problem i skolan