Den internationella konjunktursvackan leder till att många kommuner måste anpassa sina utgifter till andra nivåer. Göteborg är inget undantag. Sparbeting har i olika omfattning lagts ut på nämnderna. Problemet med generella besparingsbeting är att de centrala beslutsfattarna varken skickar med idéer eller förslag om var denna kostnadsminskning ska ske.
Södra skärgården är den stadsdel som har de tuffaste anpassningskraven, sett till sin storlek. Vi är oroliga för att kortsiktiga besparingsåtgärder permanentas och därmed ger förödande effekter som på lång sikt hotar Södra skärgårdens möjligheter att fortsätta vara en levande skärgård i Göteborg.
Södra skärgården är en glesbygd, placerad i en storstadskommun. Glesbygdsproblematiken är av väldigt speciell karaktär. Varje ö har sina alldeles egna förutsättningar, sin egen särart och befolkningsstruktur – det kommer vi aldrig ifrån.
Vår utgångspunkt är att Södra skärgården ska vara en levande skärgård som möjliggör åretruntboende. Det ställer krav på att den grundläggande offentliga servicen finns kvar. Vi är dock oroliga att de kommande besparingsförslagen hotar möjligheten till en levande skärgård i dess grundvalar.
I nuläget pågår en diskussion om vilka förskolor och skolor som ska få finnas kvar. Vi är dock övertygade att om inte Södra skärgården kan erbjuda förskola och skola på de öar som har förskola och skola i dag, så innebär det att barnfamiljer väljer annan bostadsort. För det blir i praktiken omöjligt att bo på en ö, ha barn i förskola och skola på en annan ö och samtidigt arbeta på en tredje ö eller på fastlandet, när fasta förbindelser saknas däremellan. Ska du ha barn och bo kvar i skärgården kommer du som förälder att ”tvingas tillbaka till spisen” men då helt utan ersättning.
Efterlyser ett barnperspektiv
De medborgare som i andra delar av stan är lyckligt lottade har väl förspänt med rikligt kommunalt sponsrade barnomsorgsplatser. Vi efterlyser ett barnperspektiv på Södra skärgårdens besparingar. För att det ska bli möjligt för Södra skärgården att kunna erbjuda ett långsiktigt åretruntboende behövs i huvudsak tre beslut.
För det första måste stadsdelsnämnden Södra skärgården ges möjlighet att behålla merparten av sina förskolor och skolor.
För det andra måste det byggas fler bostäder till rimliga priser. Möjligheterna att göra boendekarriär ”i sin egen stadsdel” måste bli bättre. Nu är det näst intill omöjligt.
För det tredje måste kommunikationerna mellan öarna bli väsentligt bättre. Vi måste se över möjligheterna till fler fasta förbindelser. Det kan handla om broar eller om linfärjor liknande de projekt som dragits igång på Koster.
Kommunen centralt måste ta ansvar för sin glesbygd. Vi borde få möjligheter att ta ansvar för att behålla skärgården levande, inte bara på pappret utan faktiskt hela året om. En levande skärgård får inte bara vara vackra ord i en kommunal pärm i en exklusiv bokhylla eller i en turistbroschyr. Det måste också omsättas i praktisk handling. Lyckas vi inte med det kommer Göteborgs södra skärgård att omdanas.
Gräddhylla för förmöget folk
Frågan är om göteborgaren verkligen vill ha en skärgård som man kan finna på vissa ställen i Bohuslän? Accepterar verkligen göteborgare att vår skärgård förvandlas till en exklusiv semester- och rekreationsgräddhylla för förmöget folk där den eventuellt kvarvarande bofasta befolkningen blir till ett pittoreskt inslag under badsäsongen?
I dagarna annonserade alliansregeringen att Göteborg får ett budgettillskott på cirka 400 miljoner kronor för välfärdssatsningar. Med anledning av detta undrar vi om kommunstyrelsens ordförande i Göteborg är villig att satsa några av dessa miljoner på barnen i skärgården?
Marianne Bergman, Donsö,
kommunfullmäktigeledamot (KD)
Jan Kjellberg, Styrsö
vice ordförande SDN Södra Skärgården (KD)
Ann-Sofie Palmlöf
förälder Vrångö
Christian Turunen
förälder Köpstadsö
Therese Olofsson
förälder Köpstadsö
Annika Larsson
förälder Asperö
Ewa Mattsson
förälder Brännö
