Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Har sjukhusen fått tillräckligt med pengar? Vårt svar på den frågan är ett rungande nej. Därför har Vänsterpartiet i vår budget för 2019 satsat en miljard mer till sjukvården i Västra Götalandsregionen. Vi är beredda att höja skatten med 30 öre för att klara detta, skriver debattörerna. Bild: Stefan Bennhage

Befolkningens behov av vård är det viktigaste

Vi måste ha modet att säga att vårdbudgetarna har varit för snåla under flera år. Vi har en lagstiftning som ger befolkningen rätt till den hälso- och sjukvård den behöver. Då måste vården också få realistiska förutsättningar att klara sitt uppdrag, skriver bland andra Eva Olofsson (V).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det råder oenighet i regionpolitiken om de ekonomiska förutsättningarna för sjukhusen. Sjukhusen har problem både med tillgänglighet och stora ekonomiska underskott.

När Regionstyrelsen i tisdags beslutade om hur gamla underskott för sjukhusen ska hanteras, ville Vänsterpartiet och Socialdemokraterna skriva av tidigare års underskott. Det politiska minoritetsstyret med de borgerliga och Miljöpartiet avvisade förslaget och kräver återbetalning.

Totalt ska 1,1 miljard kronor återbetalas av sjukhusen inom tre år om de får bestämma. Detta trots att sjukhusen kämpar med att klara verksamheten för 2019 inom budgetram. Det är 1,1 miljard som alltså inte kan användas för att bedriva vård för befolkningen. Sverigedemokraterna passade och valde att inte delta i beslutet. Slutligt beslut fattas i regionfullmäktige 9 april.

Handlar om att ta ansvar

För Vänsterpartiet handlar den här frågan om att ta ansvar för befolkningens behov av vård och personalens rätt till en bra arbetsmiljö. Om sjukhusen ska betala tillbaka dessa pengar kommer vi att få ännu fler nedskärningar som leder till ännu längre vårdköer och ännu större problem att rekrytera och behålla personal.

Om sjukhusen ska betala tillbaka dessa pengar kommer vi att få ännu fler nedskärningar som leder till ännu längre vårdköer och ännu större problem att rekrytera och behålla personal

För Sahlgrenska Universitetssjukhuset handlar det om att dra ned verksamhet med ytterligare 455 miljoner när de redan ligger på minus i förhållande till budget 2019. Det är mindre vård till göteborgarna för motsvarande belopp. Vi måste ha modet att säga att budgetarna har varit för snåla under flera år och sjukvården måste få realistiska förutsättningar att klara sin verksamhet.

Ingen verksamhet mår bra av att gå med underskott och ständigt bli utsatt för besparingskrav. Självklart måste målet vara att klara av verksamheten inom den av regionfullmäktige beslutade budgeten. Men då krävs att budgeten räknas upp med pris och löneökningar och kompenserar för den växande befolkningen. Så har inte gjorts de senaste åren. Därmed väcker vi frågan att sjukhusen faktiskt har fått för lite pengar.

Orimliga väntetider

Hälso- och sjukvård handlar om annat än pengar och regionens regler för ekonomisk hantering av underskott. Vi har en lagstiftning som ger befolkningen rätt till den hälso- och sjukvård de behöver. Vi har etiska principer om att de sjukaste ska få vård först.

Men verkligheten är att vi har cancersjuka som får vänta flera veckor för länge innan de får sin cancer opererad. Vi har patienter med starr eller smärtande knän som får vänta mycket längre än den övre gräns på 90 dagar som de enligt lagen har rätt att få vård inom. Vi har patienter som ligger i korridorer eller inträngda som en extrasäng i någon annans patientrum.

I dag behandlar vi inte våra patienter med den värdighet de förtjänar.

Därför har Vänsterpartiet i vår budget för 2019 satsat en miljard mer till sjukvården i Västra Götalandsregionen. Vi är beredda att höja skatten med 30 öre för att klara detta.

Hälso- och sjukvård handlar också om personalen. Ute på sjukhusen sliter personalen dag och natt för att ge patienterna så bra vård som det går. Allt för ofta är förutsättningarna för detta dåliga. Det är vardag att anställda tvingas ta extraskift för att fylla ut när det fattas personal. Det är vardag att upp till hälften av vårdplatserna på en avdelning är stängda därför att det fattas personal att bemanna dem. Det är också vardag att fyra, fem patienter ligger i korridorer och inklämda i ett patientrum, trots att det inte finns personal för så många patienter. Vi behandlar inte heller vår personal så som den förtjänar.

Beredda att höja skatten

Därmed står vi inför att svara på frågan: Har sjukhusen fått tillräckligt med pengar? Vårt svar på den frågan är ett rungande nej. Därför har Vänsterpartiet i vår budget för 2019 satsat en miljard mer till sjukvården i Västra Götalandsregionen. Vi är beredda att höja skatten med 30 öre för att klara detta.

I valet mellan befolkningens rätt till vård och de ekonomiska principernas krav på återbetalning väljer vi befolkningens behov av vård. I valet mellan om det finns för lite eller för mycket personal på sjukhusen är vårt svar för lite. Sjukhusen behöver inte mindre pengar – de behöver mer.

För oss i Vänsterpartiet är det väldigt enkelt, patienter och personal skall inte drabbas av att tidigare års underskott skall sparas in. Befolkningens rätt till vård kommer alltid före ekonomisk stränghet.

Vi hoppas att tillräckligt många partier delar denna värdering när regionfullmäktige tar upp frågan om bokslutsdispositioner 9 april. Sedan återkommer vi i juni när frågan om budget inför 2020 ska behandlas med Vänsterpartiets förslag för en bättre fungerande sjukvård. Vi är rätt säkra på att den här debatten kommer att återkomma även då.

Eva Olofsson (V)

oppositionsråd, Västra Götalandsregionen

Jan Alexandersson (V)

ersättare i regionstyrelsen

Carina Örgård (V)

ersättare i regionstyrelsen