Skolmaten är förstås avgörande för att barnen ska orka med dagen och nå uppsatta läromål. Enligt livsmedelsverket bör skollunchen ge 25-35 procent av det dagliga energi- och näringsbehovet. För ett barn i lågstadieålder motsvarar det 400-600 kalorier.
Oftast när mina barn kommer hem hungriga har det serverats vegetarisk mat. Som Livsmedelsverket noterar kan det vara svårt för barn som äter vegetariskt att få tillräckligt med energi då maten ofta innehåller lite energi och mycket fibrer. Risken är att barnen inte orkar äta så stora portioner som behövs för att täcka energibehovet. Särskilt i en så stimmig miljö som en skolmatsal tyvärr ofta är.
Trötta barn
Jag är förstås inte först med att uppmärksamma konsekvenserna av helt vegetariska skolluncher. Till exempel gick lärare på Orust ut 2019 och varnade för att helt vegetariska skolluncher leder till trötta barn som inte orkar med undervisningen. De barnen gick på mellanstadiet och erbjöds helt vegetarisk skollunch en dag per vecka.
En snabb blick på mina lågstadiebarns matsedel visar att flesta veckor ser ut som följer:
- tre dagar erbjuds helt vegetarisk lunch
- en dag erbjuds en fisk- och en vegetarisk rätt
- en dag en kött- och en vegetarisk rätt
Ska miljön väga tyngre?
När jag stämmer av med skolan visar det sig att grundskoleförvaltningen beställer mat enligt följande mall: en dag kött, en dag fisk, en dag klimatsmart och två dagar vegetariskt. Värt att notera att det klimatsmarta valet förstås oftast blir ytterligare en helt vegetarisk rätt. Således erbjuds våra barn i Göteborgs grundskolor helt vegetariska luncher tre dagar av fem.
Förklaringen är att Göteborgs kommunpolitiker har satt upp 12 klimatmål. Ett av dessa är ”Begränsad klimatpåverkan”. Hur mycket bidrog då det kött som tidigare åts av grundskolebarnen till utsläppen i Göteborgs kommun? Och bör miljömålet verkligen väga tyngre än barnens rätt att få äta sig mätta?
Minimal effekt
Den första frågan bör förstås lämnas till forskare. Men en snabb överslagsberäkning utifrån siffror från livsmedels- och naturvårdsverket antyder att effekten är minst sagt begränsad. Jag utgår ifrån att samtliga elever väljer kötträtten när så erbjuds och äter omkring 50 gram kött per person. Beräkningen visar att när antalet kötträtter som grundskolebarnen erbjuds minskas från tre till en så är minskningen av Göteborgs utsläpp, mätt i koldioxidekvivalenter, av storleksordningen en halv promille. Effekten verkar således vara minimal.
Den andra frågan är jag, motvilligt, tvungen att lämna till Göteborgs kommunpolitiker. Men jag skickar den också vidare till er andra skolbarnsföräldrar och förstås alla andra som inser vikten av att växande barn får äta sig mätta. Skolmaten är för viktig för att bli symbolpolitik.
Lina Andersson, förälder