Dagligen möter vi inom skolhälsovården unga som har problem med skärmberoende. De kommer med symtom som nedstämdhet, smärtor i kroppen, övervikt, osäkerhet i sociala relationer, koncentrations- och humörproblem samt sömnproblem.
Datorer och internet är en fantastisk källa till kunskap, kontakt och som hjälp i arbetet. Tekniken ska underlätta våra liv. Baksidan är bieffekter, bland annat stillasittande, som betyder mycket för unga vars kroppar och hjärnor är under utveckling.
”It takes a village to raise a child”, sa Hillary Clinton vid något tillfälle. Hon menade att barn behöver vuxenvägledning hela tiden och att vi vuxna måste hjälpas åt med det.
Hisnande utveckling
Vi vet att barnhjärnan genomgår en hisnande utveckling, snabbast hos de yngsta. Hur hjärnan utvecklas beror inte bara på arv utan också på miljön, vad barnet interagerar med. Mer komplicerade hjärnfunktioner som att planera och att se konsekvensen av sitt handlande mognar sent. Inte förrän i 20-25 års ålder är hjärnan fullt mogen. Därför behöver den unga människan få hjälp av vuxna med planering och gränser, vilket ger vägledning och trygghet. Här har alla vuxna en central roll.
Föräldrarna är de viktigaste vuxna i barnets liv. De behöver bra råd för barn kring skärmanvändning och tips på hur de kan hålla gränserna de sätter.
Skolan ska ta vid ansvaret för IT-användning när barnet är i skolan. I Göteborg finns The English School där man tagit ansvar och gett eleverna de regler som krävs.
Lugn arbetsmiljö i skolan
Där startar datorundervisning när grundfärdigheter som läsning sitter bra. Från åk 6 får eleverna en person- och klassrumsbunden, dator. Den används för skolarbete, inte för lek och spel. Datorerna lämnar inte klassrummet på rasten, vilket bidrar till verkligt socialiserande. Eleverna går ut i stället för att sitta inne och stirra ner i varsin skärm.
Mobilerna då? De samlas in avstängda vid skoldagens början och delas ut vid hemgång. Skolans vuxna tar ansvar för barnen under dagen, så föräldrar behöver inte störa med mobilkontakt under skoldagen. Det blir en lugn arbetsmiljö på skolan. När barnen får dessa regler tidigt tas de naturligt. Hur många av oss vuxna kan sitta med Facebook på jobbet? I så fall visar vi inte respekt för det vi faktiskt är där för att göra. Genom att lära barnen att skoltid är arbetstid lär de sig respekt för sitt eget arbete.
Intressant nog trivs eleverna väldigt bra på denna regelstyrda skola som dessutom uppvisar toppresultat på de nationella proven (trots klasser om nästan 30 elever – att notera utifrån Socialdemokraternas inlägg på GP Debatt 11/3). En bra skola kräver vuxenstyrning primärt, framför antal elever per klass.
Gjordes i god tro
Som vi läste i GP häromdagen har man i Angered, utan tillräcklig utbildning av lärarna, delat ut surfplattor till alla elever från sex års ålder. Detta gjordes i god tro men utan att förstå att ta ansvar för användningen. Lärare och föräldrar är förtvivlade; barnen sitter passiva vid skärmarna på såväl raster som eftermiddagar, då de ofta är ensamma hemma. De kan använda dem okontrollerat och lärarna noterar trötta barn i skolan.
Konkreta förslag på vad vuxna kan göra:
Politiker:
* Ett stort problem är de större barnens ensamma eftermiddagar mellan kl 14-18, då många sitter vid datorn. Ett omvälvande förslag skulle vara att man la in fritidsaktiviteter inom ramen för skolan på eftermiddagen. Det skulle lösa många problem, inklusive alltför sena och stressande aktiviteter på kvällen.
* Inrätta mottagningar för hjälp mot skärmberoende och hjälp till en hållbar livsstil.
Föräldrar:
* Sätta upp regler för skärmtid: För småbarn/förskolebarn minimal tid vid skärm till förmån för leken och fantasin. Barnen kommer att klaga över att de har tråkigt, men det gör inget. Tristessen är fantasins moder. Konsekventa regler lär sig barnen snart och gnället minskar. Låt barnen hjälpa till hemma. Det ger mening och livskvalitet i längden.
* Upprätta skärmfria zoner i bostaden. Ta beslut att allas mobiler laddas till exempel i köket för att slippa alla typer av skärmar i sovrummen, där vi vet att de förstör mångas sömn. Sista timmen före sovdags inga skärmar, eftersom de försvårar insomnandet.
* Kontrakt kan upprättas om datorfria dagar. Många unga berättar om känslan av ”frihet” när de inte får spela dator vissa dagar. Då är de så att säga legitimt offline (eftersom det är vanligt att unga kan känna krav från spelkamrater att vara online).
Skolan:
* Upprätta kloka och bindande regler för skärmanvändning, likt exempelskolan ovan.
* Införa hållbar livsstil i undervisningen, åldersanpassat genom hela grundskolan, samt ge föräldravägledning inom ramen för föräldramöten på skolan. Genom skolan skulle man nå alla barn och föräldrar.
Det digitala samhället är här och vi måste lära oss hantera det balanserat, till vår fördel. Barn och unga har rätt att få vuxnas hjälp med detta.
Åse Victorin
barn- och ungdomsläkare, skolläkare, föreläsare, skribent
Bengt Grandelius
leg psykolog, familjeterapeut, författare till boken ”Att sätta gränser. Ett villkor för växande” 1997, 2006
Hugo Lagercrantz
senior professor pediatrik, författare till flera böcker inom barnmedicin, redaktör för tidskriften Acta Paediatrica
Fredrik Bengtsson
leg psykolog, konsult, författare till boken ”Det goda livet – om sökandet efter mening”
Micke Darmell
föreläsare, författare till boken ”Uppkopplad eller avkopplad” 2013