I våras röstade 500 miljoner EU-medborgare fram sina representanter i Europaparlamentet. Förra året valde svenska medborgare sina företrädare till riksdag, kommuner och landsting. När ska jordens sju miljarder världsmedborgare för första gången få lov att rösta till ett världsparlament i allmänna FN-val?
Ett demokratiskt världsparlament behövs primärt för att hantera växande globala hot och utmaningar, varav klimathotet är det mest uppenbara. Den nuvarande internationella ordningen bygger i allt väsentligt på principen om nationell suveränitet, vilket innebär att bindande beslut, lagstiftning och beskattning anses höra hemma på den nationella nivån. I verkligheten är det tveksamt om någon enskild nation kan anses vara suverän gentemot dessa utmaningar.
Koldioxidutsläpp och andra utsläpp sprids globalt rakt upp i vår gemensamma atmosfär eller ut i våra världshav, och inga murar i världen kan hindra det. Likväl står en mer eller mindre inbillad nationell suveränitet i vägen för ett effektivt beslutsfattande och styrmedel på transnationell nivå.
EU ett steg i rätt riktning
I Europa utmanas nu denna ordning genom att allt fler beslut fattas på EU-nivå. Röster som förespråkar europeiska skatter, till exempel en europeisk koldioxidskatt, hörs allt oftare. Men trots dessa positiva tendenser är fortfarande det europeiska beslutsfattandet blygsamt jämfört med det mandat som ligger nationellt. Dessutom kvarstår problemet att ovan nämnda utmaningar är globala. EU är mycket större än dess enskilda medlemsstater. Men EU är samtidigt bara en liten del av världen och räcker därför inte på långa vägar. Globalt bindande beslut krävs för att lösa globala utmaningar.
EU är mycket större än dess enskilda medlemsstater. Men EU är samtidigt bara en liten del av världen och räcker därför inte på långa vägar.
Ett världsparlament behövs därför av pragmatiska skäl för att mer effektivt möta vår tids globala hot. Men det motiveras också principiellt utifrån en humanistisk människosyn. Demokrati är den styrelseform som bäst återspeglar idén om alla människors samhörighet och lika värde. Avsaknaden av demokratiska strukturer är omvänt ofta ett av de tydligaste tecken på att alla människor inte anses vara lika mycket värda. Därför är också behovet av demokratiska principer och strukturer, inklusive demokratiska val, starkt förankrade i de mänskliga rättigheternas tradition. Detta kommer till uttryck bland annat i den universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna (se artikel 21) från 1948 och i tilläggskonventionen (se artikel 25) från 1976 om medborgerliga och politiska rättigheter.
Mänsklighetens förmåga att på ett rättvist sätt hantera de globala hoten är så vitt vi kan bedöma avhängigt att adressera detta problem. Här fungerar faktiskt EU, trots sina brister, som en inspirerande modell.
Avsaknad av demokrati på global nivå är därför både ett pragmatiskt och ett principiellt problem. Mänsklighetens förmåga att på ett rättvist sätt hantera de globala hoten är så vitt vi kan bedöma avhängigt att adressera detta problem. Här fungerar faktiskt EU, trots sina brister, som en inspirerande modell. 1976 antogs Europeiska Unionens valakt, vilket innebar att den tidigare rådgivande parlamentariska församlingen utvecklades till ett direktvalt Europaparlament med utökade befogenheter i granskningen och styrningen av EU. Genom Europaparlamentet kunde EU:s medborgare nu delta i skötseln av EU:s angelägenheter. Första valet till Europaparlamentet hölls 1979.
Världsparlament näst på tur
Ett världsparlament kan på liknande sätt utvecklas gradvis. Ett första redan nu genomförbart steg skulle vara att upprätta en rådgivande parlamentarisk församling inom FN (UNPA). En UNPA kan upprättas inom ramen för FN-stadgan och utan möjlighet för veto-makterna att blockera. I likhet med utvecklingen av Europaparlamentet kan den parlamentariska församlingen successivt utrustas med utökade befogenheter i takt med att dess legitimitet blir allt större. På längre sikt kan församlingen utvecklas till ett direktvalt världsparlament med mandat att, inom tydliga gränser och tillsammans med andra relevanta institutioner, fatta globalt bindande beslut i frågor som rör hela mänsklighetens och hela jordens framtid.
När vi så småningom får börja rösta i allmänna FN-val skapas en global beslutsförmåga, vilket är en nödvändig förutsättning för att hantera de globala hoten på ett rättvist sätt
Rätten att rösta och påverka på EU-nivå gör något med oss. Gradvis växer en samhörighet fram, en europeisk identitet blir möjlig. När en sådan identitet blir starkare nås allt smartare gemensamma lösningar på gemensamma problem. På motsvarande sätt kan en global samhörighet växa fram. När vi så småningom får börja rösta i allmänna FN-val skapas en global beslutsförmåga, vilket är en nödvändig förutsättning för att hantera de globala hoten på ett rättvist sätt. Människor på jorden får då också en starkare möjlighet att identifiera sig som ett gemensamt vi, som världsmedborgare. 100 år efter rösträttens genomförande i Sverige, frågar vi därför: När är det dags för FN-val?
Petter Ölmunger, Demokrati utan gränser
Hans Leander, Demokrati utan gränser