Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bristerna  i coronastrategin begränsar sig inte till otillräcklig läkarmedverkan på äldreboenden, skriver debattören. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Bristerna  i coronastrategin begränsar sig inte till otillräcklig läkarmedverkan på äldreboenden, skriver debattören. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Bara en av fyra ger regeringen godkänt för pandemivården

Förtroendet för regeringens krishantering är lågt. Nu behöver regeringen runda Sveriges kommuner och regioner om de vill vinna tillbaka förtroendet. Tydligt ansvar och en effektiv implementering av regeringens politik är en förutsättning för en lyckad krishantering. Då måste staten sluta styra genom en intresseorganisation som SKR, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

En opinionsundersökning som Läkarförbundet har låtit Novus utföra visar att endast en av fyra anser att regeringen gjort ett bra jobb under pandemin. Medborgarna vill att staten tar ett större ansvar för vården. På frågan om det är staten eller regionerna som ska ha ansvaret för hälso- och sjukvården i Sverige är det 64 procent som svarat staten, enligt Novus-undersökningen.

Ansvaret för vården ligger nästan helt på regionerna. Under lång tid har regeringar av olika politisk kulör förlitat sig på att styra hälso- och sjukvården genom överenskommelser med intresse- och arbetsgivarorganisationen SKR. Konsekvensen är en vård som är ojämlik och varierar med postadressen. Det är också en modell som tidigare kritiserats av granskande myndigheter som Statskontoret och Riksrevisionen.

SKR är ingen myndighet och har heller inte den transparens som myndigheter är skyldiga att ha.

Dåligt på flera sätt

Försöken till statlig styrning genom en intresse- och arbetsgivarorganisation är varken bra ur ett demokrati- eller ett effektivitetsperspektiv. Om regeringen vill få tillbaka medborgarnas förtroende för krishantering bör de upphöra med att styra genom SKR. En god tillitsskapande krishantering förutsätter transparens och en tydlig ansvarsfördelning. Inget av detta kan SKR erbjuda.

Problemen med hela modellen för en ansvarsfördelning med självstyrande regioner har tydliggjorts av pandemin: otillräcklig beredskap, en dysfunktionell ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer, en ojämlik vård och avsaknad av medicinsk kompetens på rätt nivåer. Läkarförbundet presenterar därför i dag ett förslag till reformagenda efter pandemin: Omtag för vården i 29 punkter.

Pandemin har blottat brister i vården. Ett av de största misslyckandena med corona-strategin rör alla äldre som avlidit och blivit sjuka i pandemin. Det finns ett tydligt behov av ökad medicinsk kompetens i kommunerna för att bättre ta hand om våra mest sjuka och sköra äldre. I dag är ytterst få läkare anställda av kommunerna, företrädesvis skolläkare. Den läkarmedverkan som sker i kommunal hälso- och sjukvård regleras i övrigt i avtal med regionen. Regionerna har i sin tur ett tydligt ansvar för att primärvården har tillräckligt med resurser för att läkarmedverkan enligt reglerna i äldreomsorgen ska fungera. Uppenbarligen har detta inte fungerat.

LÄS MER: Regionen tvingar bort unga läkare från primärvården

Flera problem i primärvården

Bristerna begränsar sig inte till otillräcklig läkarmedverkan på äldreboenden. Primärvården har andra stora problem. I ett internationellt perspektiv sticker Sverige ut med en låg andel specialister i allmänmedicin, 15 procent av hela läkarkåren. Det placerar oss bland de fem länder med lägst andel specialister i allmänmedicin i hela OECD.  Ansvaret ligger på regionerna som uppenbarligen inte kan leverera tillräckligt med allmänläkare. Därför behöver staten ta ansvar för finansieringen för att säkerställa tillgången på specialister i allmänmedicin.

Dessutom sjunker andelen av befolkningen som har en fast läkare i primärvården. Enligt myndigheten Vårdanalys var det 42 procent som 2016 uppgav att de hade en fast läkare. 2020 hade den siffran sjunkit till 26 procent. Bland dem med flera sjukdomar saknar så många som 60 procent en fast läkare. Efter flera år av reformarbete går alltså utvecklingen åt fel håll. Enligt Vårdanalys finns det ”inga tecken på förbättringar”.

För att regeringen ska öka den nationella styrningen av vården föreslår vi bland annat att:

1. Regeringen måste sluta att styra genom SKR och i stället använda myndigheterna för att styra mer och bättre. Socialstyrelsen bör på kort sikt få ett särskilt samordningsansvar för vårdköerna för att hantera vårdskulden. Nationella väntelistor till behandlingar som har de längsta vårdköerna behövs.

2. Staten behöver säkerställa att alla får en egen vald fast läkare. Det behövs en lag som garanterar fast läkare för alla.

3. Staten måste ta ansvar för att det ska finnas tillräckligt med personal på rätt plats i vården. Fler utbildningstjänster för specialister i allmänmedicin krävs.

4. En medicinskt ansvarig läkare behövs för varje kommun och äldre behöver garanteras en fast läkare.

5. Staten måste skyndsamt göra en översyn av hur dagens ansvarsfördelning fungerar givet målsättningen om en likvärdig vård. Det behövs en utredning som förutsättningslöst analyserar bristerna i nuvarande ansvarsfördelning för hälso- och sjukvården och föreslår hur den kan bli tydligare genom ökad statlig styrning.

Nu är det hög tid för staten att kliva fram.

Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund

LÄS MER: Stärk krisberedskapen – utan att urholka välfärden

LÄS MER: Stärk krisberedskapen – utan Socialdemokraterna

LÄS MER: KU: Regeringen har brustit i hanteringen av pandemin