Replik
26/7 Få bort flaskhalsar och jobba bort vårdskulden
Bo Strömberg efterlyser politikers vilja att se över vården och patienters flöden för att få en mer effektiv vård. Detta för att Sverige nu snabbare ska kunna komma ikapp den vård som ställts in på grund av Covid-19. På ett teoretiskt plan, och också i praktiken, är detta naturligtvis klokt och görs redan.
Standard för vård
Om bara alla patienter och därmed ingrepp var lika utan andra underliggande sjukdomar eller tillkommande komplikationer. Men patienter är inte likt bilar i industrin likadana på rullande band, men man har ändå processen tydlig. Det finns i vården standardiserade vårdförlopp vid vissa cancersjukdomar vilket betyder att alla bemöts så lika det går, att undersökningarna görs i samma ordning och går så fort som möjligt. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas. Det förbättrar vården och gör den mer jämlik.
Nu går man vidare till fler sjukdomar och gör lika i hela landet. Standardiserade vårdförlopp kommer att införas på hjärtsvikt, höftartros, kritisk ischemi, KOL, osteoporos, reumatoid artrit, schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, sepsis, stroke samt utredning av kognitiv svikt och demenssjukdomar. Genom att införa förloppen för fler sjukdomsområden kommer fler få en sammanhållen och förutsägbar vårdkedja vilket leder till en tryggare vård
Svårt för VG-regionen
Det finns också redan en vårdgaranti som ska skydda patienter. Grundtanken är att alla ska få exempelvis sin planerade höft- eller knäoperation inom 90 dagar. Den garantin har Västra Götalandsregionen haft svårt att klara under lång tid.
Att vår personal vill och orkar stanna kvar i vården är en förutsättning för att standardiserade vårdförlopp ska kunna fungera som tänkt. Där kan vi i politiken göra skillnad.
Vad beror det på om vi nu infört standardiserat tänk i vården? Innan Covid -19 slog till rapporterades det om stängda vårdplatser och inställda operationer till följd av personalbrist, vilket i sin tur gjorde att allt anställda vittnade om en tung arbetsbörda. Vi kunde också läsa om att situationen på akutmottagningarna var oerhört ansträngd eftersom vårdplatserna inte räckte till. Också på grund av det Bo Strömberg själv påpekade – att patienter inte kunde flyttas hem. Men också de biomedicinska analytiker som analyserar prover. Eller patologer som det är stor brist på i hela landet. Det råder stor brist på flera yrkesgrupper inom sjukvården. Och det i sig ökar risken för att patienter ska drabbas av vårdskador och att vårdköerna förlängs.
Behålla personalen
Ska Västra Götalandsregionen klara sin vård i framtiden måste man vara en attraktiv arbetsgivare för att locka personal. Det vi socialdemokrater hör när vi träffar personal och deras fackliga företrädare är att lönen är en viktig faktor när man väljer att stanna eller sluta. Det är oroande, eftersom lönerna i Västra Götalandsregionen ligger lägre än rikssnittet
Vi har lyckats driva igenom att en handlingsplan ska tas fram för hur vårdlönerna i regionen ska nå minst riksgenomsnittet. Tyvärr gjorde SD gemensam sak med de övriga högerpartierna och sa nej till att pengar också skulle avsättas i budget för att kunna uppfylla planen.
Att vår personal vill och orkar stanna kvar i vården är en förutsättning för att standardiserade vårdförlopp ska kunna fungera som tänkt. Där kan vi i politiken göra skillnad.
Håkan Linnarsson (S) vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen VGR
Janette Olsson (S) vice ordförande personalutskottet VGR
