Problemet här är politikerna inte känner våra barn. Bara föräldrarna tillbringar så mycket tid med barnen att de kan veta hur de lär sig bäst och i vilken miljö. Barn är just så olika och har så olika behov att det aldrig kommer att gå att passa in dem i en universalformel, skriver debattören.
Problemet här är politikerna inte känner våra barn. Bara föräldrarna tillbringar så mycket tid med barnen att de kan veta hur de lär sig bäst och i vilken miljö. Barn är just så olika och har så olika behov att det aldrig kommer att gå att passa in dem i en universalformel, skriver debattören. Bild: Henrik Montgomery/TT

Avskaffa skolplikten - barn kan lära sig lika bra hemma

Likt tidigare valår slänger politikerna nu ut löften om en bättre skola hejvilt. Lärarlönerna ska höjas, fler resurser ska sättas in och skolan ska individualiseras. För vissa elever kanske det bli bra. Andra kommer fortsätta känna sig otrygga och inte få någon studiero. Det viktiga kan inte vara var barnen befinner sig utan vad de lär sig, skriver Unni Karlsson, initiativtagare till Läroplikt nu.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

För många elever är skolplikt mycket begränsande. En lagändring måste till där fokus inte längre är på var barnen befinner sig utan på vad de lär sig, så kallad läroplikt. Det är det enda sättet att införa fler inlärningsalternativ som till exempel hemundervisning eller distansundervisning och därmed öka möjligheterna för föräldrarna att hitta något som passar deras barn.

År 2010 omöjliggjorde den borgerliga regeringen det enda alternativ som fanns till den fyrkantiga skolan, vilket var hemundervisning. I förarbetena kan vi läsa att motiveringen bakom lagändringen var att det inte fanns något behov av hemundervisning då svensk skola ska vara ”allsidig och saklig och därigenom utformas så att alla elever kan delta”. Beslutet grundades sig alltså i en utopiskt dröm om hur skolan skulle vara.

ANNONS

Slutar anmäla frånvaro

Då som idag, kan inte alla delta i skolan. Den första nationella kartläggningen av frånvaro i skolan kom 2021 och visade att drygt 300 000 skolpliktiga elever hade en frånvaro över 15 procent. Dryga 70 000 av dessa elever hade en frånvaro på över 30 procent. Siffrorna är även i rejäl underkant eftersom så kallade ”hemmasittare” inte kommer med i statistiken. Detta beror enligt skolorna på att lärare slutar efter ett tag att anmäla deras frånvaro.

Problemet här är att politikerna inte känner våra barn. Bara föräldrarna tillbringar så mycket tid med barnen att de kan veta hur de lär sig bäst och i vilken miljö. Barn är just så olika och har så olika behov att det aldrig kommer att gå att passa in dem i en universalformel.

I andra lagar som berör beslut om barn är utgångspunkten alltid att föräldrarna har bestämmanderätten tills de har bevisats odugliga. Först då går staten in och tar över. Med skolplikten ser det annorlunda ut. Här anses alla föräldrar vara odugliga innan de ens har fått chansen att försöka. I statens ögon är vi föräldrar inte kapabla till att ta beslut gällande våra barns utbildningsform, men det är politikerna - trots att statistiken ser ut som den gör.

ANNONS

Bara föräldrarna tillbringar så mycket tid med barnen att de kan veta hur de lär sig bäst och i vilken miljö

I en omvänd situation hade föräldrarna för länge sedan förklarat staten oduglig och tagit tillbaka bestämmanderätten igen. Problemet är att sådant agerande straffas med viten idag. Staten har svikit våra barn för många gånger för att få ännu en chans. Därför måste en lagändring till för att vi föräldrar inte ska sitta maktlösa när det gäller våra barns utbildning och välmående. Avskaffa skolplikten och inför läroplikt precis som i våra grannländer och de flesta andra demokratier.

Unni Karlsson, mamma och initiativtagare till namninsamlingen Läroplikt nu

ANNONS