Först kämpar SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) med näbbar och klor för att inte lämna ut offentligt material när vi efterfrågar det, och sedan väljer man att efter bästa förmåga lägga locket på när rapporten nu på måndagen blev offentlig. Ingen offentlighet, ingen presentation, ingen information till allmänheten. Bara en smygpublicering på den egna hemsidan, som med förlov sagt inte läses av alla. Vi i Snuskommissionen har bara en enkel uppmaning till SBU-gänget: Säg som det är. Tala om att du kan leva med din snuskonsumtion men dör av din röktobak. Vi möter gärna SBU-utredarna med Hans Gilljam i spetsen i en öppen diskussion om detta: Välj tid och plats, vi kommer.
Tål inte dagens ljus
Rapporten vid namn ”Utvärdering av samband mellan snus, e-cigaretter och tobaksrökning”, tål kanske inte dagens ljus därför att den låtit bli att söka ett samband den inte vill finna: snusets folkhälsoeffekt som rökavvänjningsprodukt. Utredarna vet att sambandet finns. Men det går inte ihop med deras ideologiska approach: att driva linjen om nolltolerans mot all tobak och därför tar de inte upp denna aspekt.
Därför förmår utredningen inte ens diskutera ett existerande och fungerande alternativ för de rökare som vill sluta men inte lyckas. Det är ett svek mot alla oss som kämpar för ett samhälle fritt från den dödliga tobaksrökningen. Det kommer att förlänga den tid vi tvingas ha cigaretten som en cancerpyrande del av vår omgivning.
Att statliga utredningar ibland har kvalitetsbrister är ingen hemlighet, men att de som denna SBU-rapport är direkt manipulativa, det är en ny dimension av fiasko för vår offentligt finansierade utredningsverksamhet.
Motståndare till skademinimeringsprincipen
Hur har det kunnat bli på detta sätt? Tyvärr, för tilltron till våra myndigheter –Folkhälsomyndigheten är direkt beställare av rapporten - är det inte svårt att hitta förklaringar:
– Valet av utredare. Hans Gilljam som leder arbetet är ordförande i Läkare mot tobak, en organisation som mottar statliga medel för att vara opinionsbildande i exakt samma riktning som råkar bli denna utrednings slutsats. Han och utredarkollegan Rosaria Galanti är båda uttryckliga motståndare till skademinimeringsprincipen och menar att all tobak är lika förkastlig oavsett det faktum att du dör av att röka men kan leva med snuset. Varför skulle de vilja påvisa ett samband mellan ökad folkhälsa och ändrad tobakskonsumtion? Det är som att låta två vaccinationsmotståndare utreda effekterna av den svenska vaccinationsstrategin.
– Utredningen förmår därför inte skilja på absolut och relativ risk. Utredarna tillstår visserligen att rökning är mycket mer hälsofarligt än snus, men de drar inga slutsatser av det. För att all tobak ska kunna dras över samma kam måste alla risker vara lika stora. Snusets nikotinberoende är en risk. Cigarrettrökningens lungcancer en annan. Det är en viktning mellan liv och död, men bara om man kan relativisera.
– Gatewayproblematiken lämnas också därhän. Även när det gäller frågan om huruvida en produkt är inkörsport till en annan måste man hålla tungan rätt i mun. Att unga som snusar också i viss omfattning röker behöver inte som här påstås bero på snuset. Man måste ta hänsyn till att vissa individer lockas av tobaksprodukter, medan andra inte gör det. Samma jämförelse kan göras när det gäller alkohol. Många unga som testat vin har också testat sprit. Sannolikt beror det inte på vinet utan på relationen till alkoholkonsumtion. Denna distinktion förmår eller vill inte utredarna förhålla sig till. Att de i detta sammanhang samtidigt ”glömmer bort” aspekten med snus som rökavvänjningsprodukt är med den externa granskaren Karl Erik Lunds ord ”extra tendensiöst”.
– Professorn vid folkhelseinstituttet i Oslo Karl Erik Lund riktar sin skarpaste kritik mot studien när det gäller kriterierna för urvalet av forskningsreferenser. ”Vid genomläsning av studien får jag av och till en vag känsla av att SBU opererar med asymmetriska evidenskrav – alltså att kraven på studierna samvarierar med riktningen på resultaten”. Hans Gilljam & Co har helt enkelt valt ut de studier som ger dem de resultat de vill ha.
Vår studie visar att svenska manliga rökare kan öka sina övergripande chanser till avhållsamhet genom att använda snus
En forskningsrapport av särskilt intresse i sammanhanget får därmed stryka på foten: ” Role of snus (oral moist snuff ) in smoking cessation and smoking reduction in Sweden”, från 2003. Slutsatsen där var: ”Vår studie visar att svenska manliga rökare kan öka sina övergripande chanser till avhållsamhet genom att använda snus”. (Our study suggests that by using snus, Swedish male smokers may increase their overall chances of abstinence.)
En av studiens två författare var ingen mindre än SBU-utredaren Hans Gilljam. Så vad gör alltså en forskare när han kommit fram till ”fel” resultat? I Gilljams fall vet vi: Han försöker igen med mer asymmetriska evidenskrav. Så uppkom denna SBU-rapport. Nu lägger vi den till handlingarna.
Anders Milton, ordförande Snuskommissionen före detta ordförande i Läkarförbundet
Kinna Bellander, ledamot Snuskommissionen, tidigare vice vd TV4 och MTG
Karl Fagerström, ledamot Snuskommissionen docent, forskare kring tobak och nikotin
Göran Johnsson, ledamot Snuskommissionen tidigare ordförande i IF Metall