Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Det är välkänt att patienter som fortsätter att röka under strålbehandling riskerar att få allvarligare biverkningar från hud och slemhinnor än icke-rökare. Risken ökar också för allvarliga komplikationer såsom svårläkta eller kroniska mjuk- och benvävnadssår. Det har en negativ inverkan på livskvaliteten hos patienter som fortsätter röka under strålbehandling, skriver debattörerna. Bild: Claudio Bresciani/TT
Det är välkänt att patienter som fortsätter att röka under strålbehandling riskerar att få allvarligare biverkningar från hud och slemhinnor än icke-rökare. Risken ökar också för allvarliga komplikationer såsom svårläkta eller kroniska mjuk- och benvävnadssår. Det har en negativ inverkan på livskvaliteten hos patienter som fortsätter röka under strålbehandling, skriver debattörerna. Bild: Claudio Bresciani/TT

Att sluta röka vid cancerbehandling ger bättre prognos

”Det handlar inte om att skuldbelägga svårt drabbade personer – det handlar om att det verkligen lönar sig att sluta röka inför en cancerbehandling. Dessutom behövs mod för att skapa ett rökfritt Sverige – höj åldersgränsen för cigaretter ”, skriver bland andra Thomas Björk-Eriksson, Universitetssjukhusöverläkare, med anledning av Tobaksfria veckan som pågår nu.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Rökning orsakar cancer i lungor, urinblåsa, bukspottkörtel, munhåla, struphuvud och matstrupe för att bara nämna några exempel. Många cancerpatienter är rökare. Förr tänkte nog många patienter: ” Varför bry sig om rökningen nu? Det är redan kört”. Ja, prognosen var ofta dålig med kort överlevnad. Läkare var rädda att skuldbelägga patienter. Resultatet blev att rökningen fortsatte.

Är det annorlunda idag? Ja, det är det! Prognosen vid cancersjukdom har förbättrats avsevärt, inte minst vid lungcancer. Det är fortfarande den cancerform som orsakar flest dödsfall i Sverige, men avancerad röntgen- och bilddiagnostik, sofistikerade molekylärgenetiska analyser, förbättrad medicinsk-, strål- och kirurgisk behandling, kombinationer av allt detta, har lett till att vi ser många långtidsöverlevare, även bland patienter med spridd sjukdom.

Avvänjning viktigt

Vad är då skälen till att diskutera rökning med cancerdrabbade patienter? Är det att skuldbelägga svårt drabbade personer? Nej, att diskutera pågående rökning och erbjuda goda möjligheter till avvänjning är en viktig del av behandlingen – en patientsäkerhetsfråga.

Låt oss ge några exempel:

– Under strålbehandling påverkar rökning behandlingsresultatet negativt hos alla patienter. Möjlighet att uppnå tumörläkning minskar och risk för komplikationer från den friska vävnaden som bestrålas ökar.

– Rökare har sämre syresättning i kroppens alla vävnader vilket påverkar behandlingsresultatet. Väl syresatta celler är flera gånger känsligare vid bestrålning än syrefattiga celler.

– De negativa effekterna vid rökning gäller inte enbart vid strålbehandling utan också vid kirurgisk behandling med sämre sårläkning och ökad infektionsrisk.

– Rökning leder inte bara till ökad återfallsfrekvens, utan även risk att utveckla en ny cancer. Detta kan ge begränsningar att behandla tumören om den är belägen inom tidigare strålbehandlat område.

De negativa effekterna vid rökning gäller inte enbart vid strålbehandling utan också vid kirurgisk behandling med sämre sårläkning och ökad infektionsrisk

Det är välkänt att patienter som fortsätter att röka under strålbehandling riskerar att få allvarligare biverkningar från hud och slemhinnor än icke-rökare. Risken ökar också för allvarliga komplikationer såsom svårläkta eller kroniska mjuk- och benvävnadssår. Det har en negativ inverkan på livskvaliteten hos patienter som fortsätter röka under strålbehandling.

Det är av yttersta vikt att långtidsöverlevare efter cancerbehandling i barndomen aldrig börjar att röka. Många behandlingsmetoder som används vid barncancerbehandling kan orsaka bestående sena biverkningar som nedsatt lungfunktion och hjärt-kärleffekter. Dessa biverkningar kan förvärras vid tobaksrökning.

Vinner sex år

Förutom ovan nämnda erhåller de som botats från cancer samma fördelar som alla andra rökare som lyckas sluta. En femtioåring vinner i genomsnitt sex levnadsår genom att sluta röka, en trettioåring vinner tio levnadsår jämfört med de som fortsätter röka. Cancerpatienten som slutar röka får dessutom ett mycket effektivt skydd mot tillstånd såsom KOL, stroke, fönstertittarsjuka, tandlossning och impotens.

Rökavvänjning är sannolikt sjukvårdens mest kostnadseffektiva behandling - för en ringa summa kan livskvaliteten förbättras, livet förlängas och de stegrande läkemedelskostnaderna bromsas. Det finns dock en sak som överträffar detta - att skydda dagens unga från debut i rökning.

Rökfritt Sverige 2025 är en vision om att skapa ett rökfritt Sverige. Första steget är att andelen dagligrökare i alla befolkningsgrupper ska vara mindre än fem procent senast år 2025. Det kommer inte av sig självt, det behövs politiskt mod, beslut och lagstiftning. Vi föreslår höjd åldersgräns för cigaretter - en produkt som tar livet av hälften av sina konsumenter. Gränsen borde vara samma som för alkohol, 20 år. Rökfri skoltid, höjd tobaksskatt, fler rökfria miljöer, förbud mot att kasta fimpar är exempel på andra angelägna reformer.

Behövs ett samlat grepp

Forskning och utveckling av lungcancerbehandling är fortsatt mycket angelägen. Även om alla svenskar som genom ett trollslag skulle sluta röka i dag, dröjer det innan lungcancerrisken går ner.

Trollspön finns inte. Det behövs ett samlat grepp från många aktörer. Vi behöver förbättra och förstärka Sveriges tobaksavvänjning, inte minst till rökande cancerpatienter, eftersom detta effektiviserar behandlingen och minskar biverkningar. Tiden är inne för en gemensam kraftsamling där målet är att utrota tobaksorsakad cancer.

Thomas Björk-Eriksson, Universitetssjukhusöverläkare, adj professor, verksamhetschef för Regionalt cancercentrum Väst (RCC Väst)

Karin Mellgren, Universitetssjukhusöverläkare, adj professor, verksamhetschef för Barncancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Jan Nyman, Universitetssjukhusöverläkare, docent och ordförande i svenska planeringsgruppen för lungcancer

Matz Larsson, Universitetssjukhusöverläkare, Universitetssjukhuset Örebro, docent, Lunds Universitet/Rökstoppsprojektet