Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Med multiarena, handbollsarena och ett hotell på Ullevitomten och infart från Ullevigatan ligger dessa anläggningar välexponerade och lättillgängliga, skriver Gunnar Werner.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Att riva Ullevi öppnar nya dörrar för stadsutveckling

En ny multiarena behöver inte stå i motsatsförhållande till en stadsutveckling som innehåller bostäder, skriver arkitekt Gunnar Werner.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

På GP Debatt den 22 juli har arkitekt Tomas Lundberg fäst uppmärksamheten på Stadsledningskontorets utredning om lokalisering av en ny multiarena och stadsutveckling av Valhalla- /Evenemangsområdet. Han hävdar att denna utredning bromsar bostadsbyggandet och manar Göteborgs politiker att avsluta utredningen som han uppger beräknas pågå i ytterligare fyra år och kosta cirka 180 miljoner kronor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En ny multiarena behöver dock inte stå i motsatsförhållande till en stadsutveckling som innehåller bostäder. Undertecknad har fascinerats av Evenemangsområdets möjligheter alltsedan 80-talet då jag jobbade för Lisebergsbolaget. Där fanns Leif Aronsson, rådgivare till ledningsgruppen i frågor kring ekonomiskt utfall för olika event. Leif såg potentialen att utveckla Evenemangsområdet från Ullevigatan till Getebergsäng söder om Liseberg. Rätt utnyttjat kunde det bli en ”kassako” för besöksnäringen.

Lättillgängliga anläggningar

Sedan 2016 har jag ägnat tid åt att hitta ett grepp på Evenemangsområdet och som har resulterat i att placera multiarenan på Ullevitomten (se illustration). En ny multiarena, handbollsarena samt ett hotell på Ullevitomten med infart från Ullevigatan gör att dessa anläggningar blir välexponerade och lättillgängliga. Framförallt får de rejäla markytor runt om för att kunna hantera publikströmmar och angöringstrafik. Denna placering möjliggör samtidigt att bygga bostäder utefter Mölndalsån samt att – på sikt – uppgradera Skånegatan till ett livligt strög med kontor, bostäder, handel, restauranger och nöjeslokaler.

Ullevi har sedan 1958 sett sina bästa dagar. Verkligheten har hunnit ifatt och den 60-åriga arenan får allt sämre beläggning.

Genomförandet kräver ett tufft beslut, att riva Ullevi, vilket inte är okontroversiellt utan rör upp känslor. Ullevi har dock sedan 1958 sett sina bästa dagar. Verkligheten har hunnit ifatt och den 60-åriga arenan får allt sämre beläggning. Tillsammans med Scandinavium har dessa arenor i snitt cirka 1,3 miljoner årsbesökare – faktiskt samma beläggning som Filmstaden har. En ny multiarena kan med professionell ledning generera 1,5 – 2 miljoner årsbesökare. Kanske ett ännu större publikunderlag om man vill öka framkomligheten för fjärr- eller eventuella höghastighetståg i tunnel genom Gårdabergen med en station i Gårda.

Slottsskogsvallen kan ersätta Ullevi

Var skall då megakonserterna äga rum? På Heden, i Slottsskogen eller vid Färjenäs? Slottsskogsvallen skulle kunna rustas upp genom att bygga ut läktarsektionerna för upp till cirka 40 000 besökare, vilket kan krävas vid internationella friidrottstävlingar. För fotboll räcker denna kapacitet mer än väl. Vid gästframträdanden av Bruce Springsteen kan bollplanen ge plats för ännu cirka 20 000 och med storbildsskärmar vid entréområdet och Bragebacken ytterligare 20 000 – 30 000 åskådare.

Slottsskogsvallen skall inte underskattas som ersättning för Ullevi. Ett relativt centralt läge och nära till Slottsskogen samt Frölundaborg. Detta samband kan skapa synergieffekter. Med en flyttning av spårvagnshållplatsen söderut samt genom att anlägga en rejäl parkeringsanläggning kan man öka tillgängligheten. Dessa möjligheter borde utredas.

Ny förbindelseled

På Scandinaviumtomten kan ett nytt centralbad byggas medan Valhallabadet finns kvar under byggtiden. Katrinelunds-, Polhems- och Burgårdsgymnasierna liksom Norgehuset (före detta Norska Sjömanskyrkan) berörs ej i en inledningsfas. Filmstaden och Katrinelunds säteri sparas för framtiden. En ny förbindelseled från Gårdamotet genom Burgårdsparken till Skånegatan är nödvändig för att tillsammans med Ullevigatan och Örgrytevägen magasinera och fördela trafikströmmarna. Det finns möjligheter att bygga parkering för 4 000– 5 000 bilplatser i källargarage samt korttidsparkering i markplan.

Intäkt på två miljarder kronor

I inledningsfasen frigörs cirka 200 000 kvadratmeter byggrätter (bostäder, kontor, hotell) vilket kan ge en intäkt till kommunen på cirka två miljarder kronor. Denna intäkt kan i ett samlat projekt bidra i finansieringen av arenor, bad och saneringskostnader. Planering och genomförande kan röra sig om 4 – 5 år, det vill säga lika lång tid som inledningsvis uppgavs för den sittande arenautredningen.

Ett beslut att riva Ullevi skulle vara det ”Alexanderhugg” som banade vägen för en långsiktig stadsutveckling där pusselbitarna faller på rätt plats. På så vis skapas ett Evenemangsområde med bestående värden.

Gunnar Werner

Arkitekt SAR/MSA