Psykisk hälsa är en förutsättning för att elever ska må bra och prestera. Det har Skolverket själva konstaterat i rapporten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa”. Det är svårt att fokusera när man brottas med oro och ångest. Efter snart 200 år av fysisk hälsa på schemat är det därför hög tid att psykisk hälsa blir lika självklart.
Undervisningen minskar psykiska besvär. Det är väl belagt i forskning, och det finns färdiga program med bevisad effekt. Under lektionerna får unga lära sig att förstå sina känslor, ta hand om sitt mående och stötta andra. Det är inte behandling – det är verktyg alla människor har nytta av för att möta livets utmaningar.
Drivit frågan
Frågan är egentligen okontroversiell. Åtta av tio svenskar är för. Ideella organisationer som Sveriges Elevkårer, Tjejzonen och Suicide Zero har drivit frågan länge.
Det fina med förebyggande insatser är att de bekostar sig själva. På lång sikt minskar de vårdsökande, arbetslöshet och kriminalitet. Därför rekommenderar WHO alla länder att erbjuda undervisning kring psykisk hälsa i skolan. Finland, kända för sina toppresultat i PISA, har sedan länge hälsokunskap som skolämne. Ändå har inga svenska partier höjt rösten i frågan.
Många försöker att klämma in allt möjligt i skolan, men till skillnad från exempelvis entreprenörskap eller programmering är psykisk hälsa inte ett tillval i livet. Det är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig övrig undervisning. Programmet YAM tar endast fem lektionstimmar i anspråk. En utredning skulle kunna visa att psykisk hälsa inte måste bli ett eget skolämne, utan ett obligatoriskt moment som sexualitet, samtycke och relationer.
Finland, kända för sina toppresultat i PISA, har sedan länge hälsokunskap som skolämne
Vad vi inte kan göra är att lämna det upp till enskilda skolor eller kommuner. Även om det finns fantastiska exempel på lokala eldsjälar, så har alla barn rätt till denna livsviktiga kunskap om sin egen hälsa. Det krävs politiska beslut på nationell nivå.
Det är en tidsfråga innan psykisk hälsa står på schemat. Frågan är hur många generationer barn och unga som ska försakas för att politikerna dröjer. Det drar ihop sig till val och frågan är vilka partier som kommer att gå till historien för att satte denna viktiga fråga på dagordningen. Och vilka som tvärtom förvisas till historiens skamvrå för att de lät problemen fortgå när lösningar finns.
Siri Helle, psykolog och initiativtagare Psykisk hälsa på schemat