Bygg Västlänken, men låt tunnlarna få en annan användning och bli navet för stadens kollektivtrafik. Vår idé bygger på att moderna snabbspårvagnar kör in i en tunnelbanering och ut på vald linje. Västlänken byggs till 90 procent för boende i kranskommunerna och till 10 procent för göteborgarna. Vänd på dessa siffror och skapa något som till 90 procent är till för göteborgarna.
Oslo och Köpenhamn har nyligen fått tunnelbanesystem som gjort städerna mer tillgängliga. I Göteborg talar man om en framtida ”målbild Koll 35”, en utredning som beskriver hur Storgöteborg med fler än 800 000 boende skall utvecklas fram till år 2035.
Bygg en ring
I närtid händer inte mycket. Vi får fortsatt leva med spårvagnar som i snigelfart korkar igen staden vid Brunnsparken och Drottningtorget. Kapacitetstaket är nått, inget tyder på att det skall bli bättre när Västlänken har byggts.
Bygg ut Västlänkens U-formade spårdragning under staden till en ring och lämna kvar pendeltågen vid nuvarande centralstation. Tågpendlarna får ökad tillgänglighet i Göteborg genom tunnelbanan med anslutningar i Liseberg, Centralen, Gamlestadstorget och Brunnsbo.
Göteborg har idag sex spårvägslinjer på egen banvall, vilka liksom bläckfiskarmar perifert breder ut sig och kan etappvis anslutas till en tunnelbanering. Dessa linjer kan med mindre åtgärder få snabbspårvägsstandard.
Bygg ut Västlänkens U-formade spårdragning under staden till en ring och lämna kvar pendeltågen vid nuvarande centralstation.
Medan Västlänken byggs, under cirka sju år, kan anslutningar och kompletteringar göras för den kommande tunnelbanan. Tillgängligheten ökas med ytterligare stationer i Västlänken vid Svingeln, Stenpiren och Kapellplatsen. I nordost kan Angered-Bergsjöbanan ansluta till Västlänkstunneln med tunnel från Svingeln. Tunnelbanan kan byggas i etapper, den första når Hisingen
Den planerade förbindelsen mellan Brunnsbo och Linnéplatsen kan kopplas samman med Västlänken. Genom dessa anslutningar kan ett första tunnelbanesystem skapas i Göteborg. Om Lindholmsförbindelsen byggs som tunnel är första etappens tunnlar till 80 procent redan finansierade genom Västlänken och Sverigeförhandlingen.
Skapar flexibilitet
I öster kan tunnelbaneringen färdigställas med en tunnel genom Gårdaberget och en viadukt över E6:an parallellt med Västkustbanan. Då skapas en flexibilitet i tunnelbanesystemet och göteborgarna får en ny ringlinje.
Tunnelbanan kan därefter byggas ut med nya anslutningar västerut mot Kungssten och Saltholmen via bergtunnel till Ekedal, söderut mot Frölunda och Mölndal och österut mot Östra Sjukhuset. Utbyggnaderna kan göras allt eftersom staden växer, behoven uppstår och finansieringen är säkrad.
Tunnelbanan dimensioneras för 70 km/tim. I tunnelnätet minskas restiderna med 50-75 procent. Med dessa kortare restider blir kollektivtrafiken attraktiv och fler väljer att lämna bilen hemma.
Staten tar ansvar
Omförhandlingar med staten och andra intressenter är en förutsättning för att göra om Västlänken. I dessa förhandlingar bör utgångspunkten vara att staten ikläder sig ett motsvarande ansvar som man gjort i Stockholm, allt från starten av tunnelbanan till den utbyggnad som nu sker där. Staten ansvarar för tunnlar och bana och regionen för vagnar och drift. Den statliga Västlänken passar väl in och fortsatta utbyggnader kan finansieras genom den statliga trängselskatten.
Vi tror att tunnelbanan är en kollektivlösning som göteborgarna skulle gilla och som kan bryta politiska låsningar. En lösning på kollektivtrafiken i Göteborg kräver nytänkande som påverkar trafik-, bebyggelse- och miljöpolitiken. För detta krävs en samordningsgrupp på högsta politiska nivå i kommunen, regionen och staten. Göteborg behöver en övergripande planering där olika nämnder och parter samverkar.
Låt tunnelbaneringen bilda stommen i en utvecklande och framsynt kollektivtrafik för Göteborg, ett trafik- och stadsbyggnadsgrepp för framtiden.
Gunnar Anjou, Arkitekt SAR, Stadsplanering
Lars Nordström, professor emeritus Kulturgeografi
Niels Sylwan, Civilingenjör Samhällsbyggarna
Ingmar Andreasson, professor emeritus Trafikvetenskap